lördag 30 maj 2009

Det vuxna piratpartiet? Eller bara lite bättre koll på ljudvolymen?

Rick skrev idag ett inlägg om vikten att ändra tonläget nu när vi faktiskt får komma till tals på ett helt annat sätt än tidigare. Och som ni som läst mitt tidigare inlägg vet så håller jag fullständigt med honom. Och hans timing kunde inte ha varit bättre. Hans insikt kom precis i rätt tid och var precis det som många (men inte alla) ville och behövde höra. Jag skulle inte uttrycka mig som att Piratpartiet har blivit vuxet, men vi har onekligen nått en ny fas i partiets utveckling.

Piratpartiet står idag med ett ben i den kaotiska aktivismen och med det andra på väg in i det politiska etablissemanget. Det är en balansgång, och det kommer krävas mycket av oss för att vi ska kunna fortsätta att vara trovärdiga i bägge lägren. Men jag tror att vi kan lyckas. De extremt korta kommunikationsvägarna mellan partiledning och aktiva gör att kunskaps och idé-utbytet går blixtsnabbt inom partiet. Men det gör även att ledningen blir lyhörd för åsikter och signaler från alla delar av rörelsen, och så länge vi inte förlorar förmågan att fånga upp våra aktivas åsikter eller slutar att ta den direkta dialogen med både medlemmar och andra människor som vill kommunicera med oss så tror jag att vi kommer kunna bli det kärl som för vanliga människors tankar och idéer om kunskapssamhället rakt in i maktens korridorer. Och får folk att lyssna. Utan att behöva skrika.

Piratpartiet har tagit ett stort steg framåt de senaste veckorna. Men vi har lång väg kvar att gå innan vi är framme i ett demokratiskt och öppet kunskapssamhälle. Men det är otroligt inspirerande att se att fler och fler vill gå den vägen med oss.

6 kommentarer:

A sa...

Jag skrev iof inte att det var fel att ändra retoriken, utan att jag var rädd att vi skulle tappa lite av vad vi är (och då inte skrikiga foliehattar).

För mig är definitionen av ett vuxet parti socialdemokraterna, moderaterna, gammelpolitikerna. Gamla, stelbenta och fastvuxna. Jag vill inte att Piratpartiet ska eftersträva att vara "vuxet". Klokt, vist, moget - visst. Men inte vuxet.

Jag kanske har en hang-up på ordet "vuxet" bara. :)

Chimera sa...

Bra skrivet.
Skrikandet var för att höras och få uppmärksamheten. det är nu när de kritiska och troligen hela sverige väntar på att få höra vad vi har att komma med så att säga.
Det är viktigt att PP fortsätter vara konkreta och talar i ett informellt språk som alla förstår och skippar det politiska "skitsnack" som finns idag.
Folk är intresserade enbart sålänge de kan förstå och sätta sig in i det PP talar om.
Hålla sig till fakta och sanning är viktigt men oxå att vi tar upp alla possitiva förändringar vi kan åstakomma med PP´s politik.
Jag säger hellre att vi växer upp innom komunikationen. men behåll ungdommens nyfikenhet.
Där föds utveckling. :)

handelsehorisont sa...

Oavsett ljudvolym eller mogenhetsgrad har Rick skapat världens första svärmparti. Det kommer historieskrivningen att lyfta fram. Att retoriken mognar behöver inte betyda att den blir mindre angelägen utan att budskapet går att kommunicera på många fler sätt. Allt i linje med svärmiskhetens väsen. Jag tror det är en nödvändig utveckling som inte alls kommer att förstöra partiets själ.

Mab sa...

Andreas:
Jag tror du har en hangup på ordet vuxen. Själv har jag ansett mig vara vuxen sedan jag var 20 eftersom min definition av ordet är ungefär såhär: "Vuxen: en person som tar huvudansvaret för sin egen försörjning coh uppehälle" dvs vuxen för mig är en ansvarsnivåfråga och inget mer.

Chimera:
Jag håller helt med om att skrikigheten var nödvändig tidigare. Det är därför jag är så glad över timingen i insikten om att det behövs en förändring. Det är nämligen precis nu den behövs, inte tidigare.

Händelsehorisont:
Instämmer helt i det du skriver.

Janne sa...

Det är klart att vi ska fundera på vår framtoning. Det är viktigt att vi alltid är bättre pålästa än våra meningsmotståndare och att vi för en sansad dialog.

Däremot ska vi aldrig ge efter när vi vet att vi har rätt, även om vi kan uppfattas som en "pain in the ass". T ex när bland annat jag och David Häggström oberoende av varandra pressade valnämnden i Uppsala till att ändra policy så att Piratpartiets valsedlar numera får ligga i valsedelsstället...

För övrigt har jag kommit ut officiellt som Piratpartist, även om det inte kommer som någon nyhet för mina trogna bloggläsare. Men jag har nu skapat en ny blogg Jolly Roger som enbart ägnas åt Piratpartiets frågor, medan min gamla blogg Existens Maximum återgår till att vara en "feel good" blogg. Blev rätt nöjd med mitt "kom ut"-inlägg...

http://blogg.aftonbladet.se/jollyroger/2009/05/janne-darfor-blev-jag-piratpartist

Tor sa...

Brödtexten är överflödig. Rubriken säger allt.

Väl talat!