måndag 8 juni 2009

Det är nu det börjar; riksdagskandidater inför 2010

Med en stor valframgång i ryggen från EU-valet har Piratpartiet ett guldläge att göra ett framgångsrikt riksdagsval. Men en av de första sakerna som jag tror partiet behöver ta tag i när det gäller riksdagsvalet är att besluta om hur vi bör ta fram våra kandidater till våra listor inför riksdagsvalet.

I förra valet 2006 använde vi ett system där de tio översta namnen var exakt samma på alla listor i alla valkretsar och att var valkrets sedan kunde välja mellan att lägga till egna namn på slutet eller att använda sig av en framtagen riksdagslista med 22 namn. De två uppenbara nackdelarna med den modellen var att partiet inte fick något inflytande över hur de lokala listorna togs fram, och att det sedan skulle ha varit näst intill omöjligt att bli inröstad från en lokal lista om man inte stod på plats 11 och hade en väldig tur med hur röstsystemet tilldelade de tio första mandaten på olika valkretsar.

Det systemet var en lösning som uppstod i ett läge då partiet var extremt nytt och det knappt fanns rutinerade medlemmar nog till att fylla riksdagslistan. I det läge vi har idag tror jag att det skulle vara rakt av uselt att återanvända samma system som förra valet och kommer därför här med ett förslag på hur vi skulle kunna göra nästa år. Modellen har en hel del gemensamt med hur vi tog fram vår lista till EU-valet, men är anpassad utifrån att det i riksdagsvalet finns ett flertal olika valkretsar där man kan ha olika listor.

Följande är i alla fall den modell jag skulle föredra att se piratpartiet använda:

5 Listor kopplade till partiets fem distrikt med 22 namn på var lista. Det skulle innebära att alla valkretsar inom ett och samma distrikt får exakt samma lista. Det gör att vi får totalt 110 kandidater inför riksdagsvalet, vilket är en så pass stor summa att vi kommer kunna ha folk runtom i landet som medverkar i olika debatter och kampanjer, men samtidigt en siffra som är låg nog för att vi ska kunna ha en ordentlig presentation av alla kandidater på vår hemsida.

Dessa listor bör klubbas av medlemmarna inom respektive distrikt genom en medlemsomröstning, men själva ordningen på listorna och vilka namn som ska stå där bör läggas fram av en valberedning. Exakt hur valberedningen bör tas fram, och om det ska vara olika valberedningar för de olika listorna är jag lite osäker på. Spontant skulle jag vilja se fem olika valberedningar och att de som ingår i valberedningarna inte själva kan kandidera. Men jag ser en risk i att det kommer vara svårt att hitta kompetent folk som vill sitta i valberedningarna om de då fråntas möjligheten att själv kandidera.

Oavsett hur valberedningarna tas fram bör de få tydliga direktiv från partiledningen om hur vi vill att listorna ske se ut utifrån olika kategorier så som ålder, bostadsort/bostadslän, kön och arbetsfält. Till exempel kan det vara rimligt att kräva att toppen av listan i vart distrikt har en kandidat från var enskilt län inom distriktet för att skapa en lokal förankring som kan ge oss ett större genomslag i lokal media.

För att överhuvud taget kunna kandidera till en lista bör de potentiella kandidaterna dessutom skriva på att de kommer stå bakom vårt principprogram och följa partiets vågmästarstrategi. Något man bör ha i åtanke är att då vår vågmästarestrategi ger väldigt lite utrymme för enskila parlamentariker att driva egna frågor i riksdagen bör det yttersta syftet med våra listor vara ett ge en bra blandning av kandidater som kan få stor medial täckning över hela landet och som alla är taggade att ta en stor del av partiets riksdagsvalskampanj lokalt.

31 kommentarer:

Gabbe sa...

+1, jag gillar modellen.

Mikael "MMN-o" Nordfeldth sa...

Kloka ord. Jag förutsätter att alla är överens om att en riks-10-i-topp är uteslutet, fast någon behöver ju skriva det. :)

Jag talar nog för norra distriktet (som vice) när jag säger att det här låter klockrent. Det hindrar ju dessutom inte distrikten att sätta "rikskandidater" högt upp, vad man nu skulle vilja göra det för förvisso.

Jag tar i alla fall upp det på vår valrörelseanalys imorgon i Umeå hur vi ställer oss till riksdagsvalet och listorna!

Robin Nicander sa...

Jag tycker att man borde ha samma lista över hela Sverige, dvs samma namn i hela landet. Det är mycket enklare och effektivt.

Mattias Bjärnemalm sa...

Robin:

Nackdelen med den modellen är att det kommer bli betydligt färre riksdagskandidater. Förmodligen kan man räkna med en koncentration av kandidater från storstadsregionerna på en sådan lista vilket skulle göra att vi fick vita fläckar på kartan i stora delar av landet där vi helt saknar lokala kandidater.

Och lokala kandidater är A och O när det gäller att få utrymme i lokal media. Som exempel kan nämnas att när jag, som tredjekandidat, åkte runt i Värmland med C Magnus Berglund, vår 18:e kandidat, så var det honom som STV Värmland ville intervjua istället för mig. Just för att det fanns en lokal vinkel.

Björn sa...

Jag gillar den här modellen!

Björn sa...

Fast en sak jag inte vet om jag gillar är dock att jag i så fall bara kan rösta/kryssa på en kandidat som kommer från min landsända (för man kan väl inte använda annans distrikts valsedel och att krysset ändå räknas?).

Att inte kunna rösta på vilken kandidat som helst utan bara på de som bor i ens egen närhet är ODEMOKRATISKT!

(ja, jag är medveten om att det är en demokrati/valteknisk fråga och inte har så mycket med pp att göra, men vill ändå ta upp det/ha input på det då det stör mig)

Göran Axelsson, PP Västerbotten sa...

Jag håller med björn. Att ha bara lokala namn skulle göra att jag inte kan rösta på Rick till exempel.
En möjlighet är att ha en modell med en rikslista samt lokala listor. Det skulle göra att vi kan lägga ut båda i vallokalerna och man kan då välja om man vill personrösta på en lokal förmåga eller nån från rikslistan.

Som Mikael skrev tidigare så kommer vi att ha ett avslutande möte i Umeå för att se vad vi kan lära oss från den här valrörelsen och vi kommer även att diskutera framtiden.

Jakob sa...

Lokal förankring är viktigare än kändiskandidater, det ger oss ett bredare parti (lätt att säga när man bor i Stockholm, jag vet...).

+1

iJojje sa...

Jag tror att en modell som främjar lokal förankring är helt rätt. Det svåra blir, som Mab själv skriver, att få fram en valberedning för varje lista. Men inte känns det väl omöjligt?

Jag själv till exempel skulle gärna ställa upp.

berinder sa...

Jag håller med Göran om problematiken att man inte kan rösta på vissa "favoriter", även om jag hellre nämner Amelia i ett sånt fall.. Kanske är ändå riks-10-i-topp en bra idé, men att varje distrikt får nominera två namn dit och en medlemsomröstning styr deras ordning.

Då har varje distrikt två medlemmar på 10 i topp iaf, och plats 11-xx är lokala namn.

Christoffer sa...

JAg har kommenterat här.
http://blue-green-mess.blogspot.com/2009/06/en-piratpartists-segerfunderingar.html

Andreas sa...

Vad hindrar att man har en riks-10-i-botten? Varje distrikt kan välja att flytta upp någon/några från riksdelen (t.ex. om de är lokala som man vill ha dem högst upp) samtidigt som alla har möjlighet att lägga sin röst på rick eller ngn annan populär oavsett var man bor.

SBJ sa...

Det med lokala listor låter bra, men jag tror det kommer bli en logistisk mardröm. Förvisso vore det bra för lokalt intresse, men jag har vissa tvivel på att någon kommer in med hjälp av enbart lokala röster utom i storstadsregionerna.

Jag tvivlar på att någon alls kommer få det antal röster som krävs för att komma in genom personval med helt lokala listor, och vem ska i det läget bestämma vilka som fr privilegiet att företräda PP i riksdagen?

Tror personligen mer på att ha en gemensam lista, med öppning att föreslå egna namn, och sprida namnen som man tar in så gott det går över hela landet.

Jag har själv tänkt att ställa upp, om jag får komma med, och skulle avgjort ha bättre chans att komma med i en lokal lista. Men å andra sidan skulle ingen av mina vänner eller min familj i Norrland kunna rösta på mig i det läget.

Men som jag först sa, det är en fin idé

Mattias Bjärnemalm sa...

En tio i topp (eller tio i botten) skulle innebära att vi får 50 kandidater färre som kan kampanja aktivt. Det skulle även innebär en betydlig minskning av hur många lokala tidningar vi kan få genomslag i eftersom andelen lokala kandidater skulle minska avsevärt.

Att, som Göran föreslår, även ha en rikslista att distribuera brevid distriktslistan skulle dels kosta extra att trycka upp, och dels innebära att ytterliggare en lista måste skickas runt över landet. Ganska mycket mer arbete för ganska lite nytta.

x4nti sa...

Vi skulle också kunna varva lokala kandidater med rikskandidater.
1 rick
2 lokal
3 oscar
4 lokal
.
.
.

Mattias Bjärnemalm sa...

x4nti:

Nackdelen med det är att det blir totat oberäkneligt vem som kommer in eftersom vi inte kommer kunna lista ut vem som kommer bli invald från listan eftersom vi inte kommer kunna förutse vilka valkretsar som rikskandidaterna i slutänad företräder.

På samma sätt blir alla personkryss på rikskandidaterna helt meningslösa i alla valkretsar utom i den där person slutligen får mandatet. De räknas nämligen enbart inom var valkrets.

Som en sista kommentar om rikskandidater så skulle jag tro att det finns betydligt fler lämpliga rikskandidater än vad vi kommer få platser i riksdagen, så en gräns vid tio stycken kommer främst tjäna till att vi skapar en artificiell uppdelning mellan "rikskandidater" och "lokala kandidater".

Klas sa...

Hur gör andra partier?

Mattias Bjärnemalm sa...

Klas:

De flesta partier har en helt unik lista för var enskild valkrets. Sedan finns det ibland utöver det en del nationella listor, ofta framtagna av ungdomsförbunden eller någon annan fraktion inom partiet som vill pusha för sina egna kandidater. Ibland finns det även mer än en lokal lista inom valkretsen, lite beroende på hur bra partiet är på att komma överens.

Att däremot göra som vi gjorde i förra valet och sätta samma namn överst på alla valkretslistorna är vad jag vet väldigt ovanligt. Många små partier kör med en och samma lista över hela landet, just för att de saknar tillräckligt med lokalt förankrade kandidater.

Att lägga listorna på distriktsnivå skulle med andra ord vara ett medelting mellan riksdagspartiernas valkretslistor och småpartiernas nationella listor.

tobias sa...

Gillar den föreslagna modellen, mediaexponering och spritt engagemang är verkligen A och O

Björn sa...

Jag måste säga att jag som tidigare sagt tycker att detta är en bättre idé än en 10-i-topp lista.

Men frågan om man bara kan rösta på kandidater i sin landsända kvarstår. Kan man t.ex. välja att göra våra 5 distriktslistor gilltiga i hela landet men sedan bara distribuera var lista i relevant distrikt (vilket håller logistik-problem nere, men gör att den som verkligen vill rösta på någon som den ser som mer representativ på annan ort kan göra så)?

Hanna Dönsberg sa...

Du vet att jag diggar din idé :) Sist kändes det som om jag fiskade röster till Rick, trots att jag antagligen flick fler rena kryss än honom. Nu är jag äldre, förhoppningsvis klokare & vill kandidera "på riktigt"!

Anonym sa...

Allt det som diskuterats här spelar minimal roll för PP:s chanser att komma in i riksdagen, tror jag.

Vad som däremot skulle spela stor roll, vore om väljarna kunde personkryssa fram en vänsterfalang respektive en högerfalang, utöver den nuvarande "vågmästarfalangen".

Man kan tydligt gå ut med att partiet helst vill få ett vågmästarmandat, men kommer att respektera vänster-/högerröster i den procent som dessa ges.

Detta innebär att om vågmästarfalangen får 3%, vänsterfalangen får 2%, och högerfalangen får 1%, så kommer en högerregering endast att stödjas om det räcker med 4% för att ge en högermajoritet, och på samma sätt lovas att en vänsterregering endast kommer att stödjas om majoritet kan uppnås med hjälp av 5% från PP.

Detta kan komma att krävas för att över huvud taget komma in i riksdagen, anser jag.

Jag vet flera som röstade pirat i EU-valet, som inte skulle kunna tänka sig att göra det i riksdagsvalet, just för att deras röst då skulle kunna stödja "den andra" sidan i blockpolitiken. Och jag tror att det finns många som känner så.

Min tanke är att det är bättre att komma in med dessa röster, och med något bakbundna händer, än att inte komma in alls. Och min tro är att de flesta som skulle röstat pirat utan detta, skulle kryssa "vågmästare" eller inte alls. Så jag tror att vi har allt att vinna på ett sådant system.

Tanken är att det inte skulle behövas röstas in några specifika kandidater för att dessa "falangkryss" skulle respekteras. Det är ju allmänt tillgänglig statistik vilka som kryssats hur mycket, och denna statistik kan naturligtvis respekteras av partiet oavsett vilka kandidater som sedan faktiskt kommer in.

Tvärt om kan man om man vill lägga alla falangkandidater som lokala kandidater långt ner på listan, och därmed minimera risken att någon av dem röstas in. Eller kanske det finns något annat system som minimerar falangröstandets effekt på vilka som blir inröstade.

Lite krångligt kanske, men allvarigt talat tror jag att det är nödvändigt att ge väljarna chansen att rösta både vänster-pirat och höger-pirat utöver bara pirat, annars kommer vi nog inte in.

Mattias Bjärnemalm sa...

Anonym:

Att aktivt uppmuntra falangbildning inom partiet ser jag som ytterst problematiskt. Och det skulle ju endast innebära att det blir ännu mer osäkert för en väljare att veta hur vi kommer agera efter valet än vad det är nu

Christoffer sa...

Jag anser att det är ren idioti att skapa falanger. våra frågor är inte höger-vänster. Höger -vänster är för övrigt förlegade begräpp. Politiken idag är multidimentionell och det behövs säkert 10 olika dimentioner för att representera ett parti.

Ylva sa...

Anonym har rätt i att många nog inte törs rösta Pirat i riksdagsvalet för att de absolut vill stödja vänster/borgarna. Lösningen är verkligen inte att blanda in vänster-höger i PP, tvärtom tror jag att det är oerhört viktigt att inte vika från vår linje som ett rent fokusparti. Absolut inga försök att bli ett vanligt parti med ett "helt" program. Tänk om vi kan fortsätta vara ett helt ärligt parti som står för vad vi säger och inget annat Det vore helt unikt.
Angående listorna skulle nog i alla fall jag vilja kunna rösta på andra än lokala kandidater men det löser sig nog. Vi är ju trots allt bäst på det mesta :-)

Jonatan Walck sa...

Jag tror den här modellen kan fungera inför detta val. +1 från mig!

22 personer i varje distrikt blir både en viss mängd fokus och borde räcka för att synas vid alla tillfällen vi får möjlighet till.

När det gäller vänster-höger håller jag med Christoffer och Ylva, vi står inte åt något håll och behöver inte göra det heller. Vi måste få ut varför i våran valkampanj dock!

Anonym sa...

Jag tror att ni missuppfattade mitt inlägg ovan. Ordet falang var nog boven i dramat.

Vad jag föreslår är inte att någonting skall förändras inom partiet, eller i våra mål, bara att de väljare som absolut inte kan tänka sig att rösta på vad som skulle kunna bli t ex en högerregering, om man är vänsterväljare, eller tvärt om, kan uttrycka det på valsedeln, och få sin önskan om att hans/hennes röst inte får användas för att stödja ett visst block, respekterad och garanterad. Risken är annars (extremt stor) att vi förlorar dessa väljare helt.

Christoffer: Vi måste leva i helt olika verkligheter, för jag känner många som känner att det är oerhört viktigt att det inte blir en högerregering under nästa mandatperiod.

Fast jag håller i och för sig med dig om att politiken är mångdimensionell - det är bara det att detta faktum inte representeras speciellt bra i den form av demokrati som vi lever med idag. I praktiken har vi ju två block som slåss om regeringsmakten inför nästa val, eller hur? Om det inte vore så, så skulle ju inte heller piratpartiet kunna agera vågmästare mellan dessa två block. Och dessa två block är ett högerblock och ett vänsterblock...

Mattias Bjärnemalm sa...

Anonym:

Fast din modell gör det förbluffande svårt för osss att agera vågmästare.

Ylva:
Vi har riksaktiva inom alla delar av landet. Vill du kunna rösta på precis vem som helst i partiet, eller vad vill du uppnå? För enda lösningen på det måste väl vara att alla som kandiderar hamnar på en och samma, gigantiskt långa lista. Och det ser jag inte direkt någon nytta med.

Anonym sa...

Mattias, på vilket sätt menar du att det blir svårt att agera vågmästare om man gör som jag föreslår? Tror du inte att folk som ändå tänkt rösta på oss utan denna "vetorätt" fortfarande kommer att ge oss fria tyglar i vår vågmästarstrategi?

De som väljer att enbart ge oss mandat i ena eller andra riktningen i vågmästarspelet skulle med säkerhet ändå inte ha röstat på oss.

Men jag tror att dessa röster är tillräckligt många för att vi behöver dem för att över huvud taget komma in. Hur lätt är det att agera vågmästare om vi står utanför riksdagen?

Anders Andersson sa...

SBJ, det är troligt att de 22 lokala kandidaterna på en distriktslista (säg, norra distriktet) är så pass okända för flertalet av partiets väljare att ingen av dem tar sig över personvalsspärren (som är 8 procent i riksdagsvalet, mot 5 procent i europaparlamentsvalet). I praktiken blir det då den av partiet fastställda kandidatordningen som avgör vilka som får företräda partiet i den landsändan, men då har man ändå uppnått geografisk representation. Varje väljare i Luleå eller Umeå kommer att se sig företrädd av en ledamot som sannolikt är bosatt norr om Dalälven (kanske rentav av flera), snarare än av Rick eller Mab.

Poängen med totalt 110 kandidater spridda över hela landet är att ge partiet en stor kontaktyta gentemot massmedia och väljare, inte att ge flertalet av dem en reell chans att bli inkryssad i riksdagen. Ett sympatikryss på en gammal klasskamrat är fortfarande en värdefull partiröst, trots att klasskamraten inte kommer in. Och skulle någon av kandidaterna vilja hårdsatsa på en personvalskampanj, så står dörren öppen för det i en hel landsända, inte bara i en valkrets.

Björns förslag att anmäla alla 110 kandidaterna i samtliga valkretsar är intressant att fundera över, för det ger ju den som verkligen vill kryssa en kandidat i ett annat distrikt möjlighet till det (om kandidaten inte är anmäld i väljarens valkrets, så räknas rösten bara som en partiröst varvid krysset ignoreras). Jag vill dock avråda från såväl en rikslista som allmän distribution av flera listor till vallokaler i hela landet; det lär förvirra flertalet väljare mer än det hjälper oss att få röster. Det blir rörigt nog ändå i de kommuner och landsting där partiet dessutom ställer upp lokalt. Vill man personrösta utom sitt partidistrikt får man nog anstränga sig att skaffa önskad valsedel själv. Jag skulle tro att mindre än en promille av väljarna är så pass angelägna att rösta på en viss kandidat att de hellre avstår från att rösta på oss om de inte hittar den kandidaten på en valsedel i vallokalen. Det är viktigare att vi hittar distributörer till alla vallokaler (de som skall släpa på flera kg valsedlar) än att varje väljare hittar sin favoritkandidat bland tusen andra på valsedelsbordet.

Problemet är då att ett kryss på en "utsocknes" kandidat i praktiken inte betyder något, hur giltigt det än är, eftersom personkryssen räknas per valkrets. För att Rick Falkvinge skall kryssas in i riksdagen för Västerbottens län trots att han inte står på norra distriktets lista, så måste minst åtta procent av partiets väljare i länet skaffa valsedlar för stockholmsdistriktet och kryssa honom (och han måste vara anmäld i Västerbottens läns valkrets). Det lär inte ske i praktiken. Om medlemmarna i norra distriktet vill ge väljarna den möjligheten, då får de se till att han kommer med någonstans på deras valsedel. 106 kandidater är inte väsentligen mindre än 110, om nu alla distrikt skulle resonera likadant.

Jag kan tänka mig att man lägger ut fem högar med distriktens olika valsedlar på vissa förtidsröstningsställen för resande, typ Stockholms Central, men knappast vid alla förtidsröstningsställen som bara är öppna på valdagen i de olika byarna i Dorotea kommun (för att nämna två ytterligheter). Jag tippar att hälften av väljarna ändå kommer att ta "fel" distrikts valsedel, och därmed slänga sitt personkryss i sjön enligt resonemanget ovan.

Jag kom just att tänka på utlandsröstningen. Vi vill inte hålla på med flera valsedelshögar där heller. En rikslista skulle lösa problemet, men är det värt det? Hur stor del av rösterna kommer från utlandet; är det ens en procent? Jag lutar åt att man i dessa fall distribuerar stockholmsdistriktets lista; Rick står sannolikt med på den och många utlandssvenskar är folkbokförda i exempelvis Danderyd (det går förstås att plocka fram mer detaljerad statistik om man är seriöst intresserad av detta).

Björn sa...

ok, det framlagda faktum att personkryssen räknas per valkrets gör ju det ganska menlöst att anmäla kandidater i andra valkretsar än där vi faktiskt har för avsikt att distribuera valsedlar med de kandidaterna.