Förr eller senare måste man välja sida

Jag brukar försöka undvika att måla upp saker i dikotomier, men när det gäller synen på fildelning finns det faktiskt enbart två rimliga sätt att förhålla sig. Antingen så anser man, så som vi pirater gör, att upphovsrätten i sin nuvarande skepnad har nått vägs ände och måste reformeras i någon form för att anpassas till hur digitaliseringen förändrat våra kommunikationsmöjligheter (även om man inte nödvändigtvis måste anse att den ska upphöra helt) eller så anser man att upphovsrätten har ett naturrättsligt värde och måste värnas oavsett vilka kostnader det medför för samhället. Alla andra varianter innebär att man accepterar en diskrepans mellan lagen och den allmänna samhällsmoralen, vilket knappast är ett lovvärt förhållningssätt.

Piratpartiet har tagit ett progressivt ställningstagande och vill se en ny upphovsrätt som är kraftigt inskränkt till skillnad från den juridiska cancersvulst vi har fått idag. Och vi har ett starkt stöd bland samtliga partiers ungdomsförbund, vilket inte är särskilt konstigt då deras medlemmar vuxit upp i det digitala samhället. Men för var reaktion finns en motreaktion. Och det kommer förmodligen vara politiskt lönsamt att placera sig på motsatt planhalva och hävda den naturrättsliga synen på upphovsrätt.

"Kulturarbetare har rätt till frukten av sitt arbete, och den principen måste vi som politiker stå upp för" säger Göran Hägglund till sina partimedlemmar, utan att gå in på att den "frukt" upphovsrätten är inte kan jämföras med frukten av annat arbete. Råvaran som brukas, vårt gemensamma kulturarv, knappast kan sägas ägas av kulturarbetaren. Och belöningen som frukten ger är ytterst nyckfull, och beroende på andras intresse av att i efterhand betala för reproduktioner av kulturella artefakter. Det stora flertalet kulturarbetare kan inte äta sig mätta på upphovsrätt, och kommer inte kunna det i Göran Hägglunds framtidsutopi heller.

Men Hägglund kommer säkerligen vinna ett par promille i mätningarna genom att "stå upp" för upphovsrätten. Frågan är dock hur mycket intern splittring han skapar på vägen genom att gå i en inriktning som saknar stöd hos partiets ungdomsförbund.

Förr eller senare måste man välja sida. Om kristdemokraterna gynnas i mätningarna och nästa års riksdagsval genom sin upphovsrättsvurmande inställning så kommer det förmodligen leda till att de blir än mer obenägna till att stödja de nödvändiga förändringar som behövs på området. Därför vill jag uppmuntra alla sympatisörer eller aktiva inom kristdemokraterna som anser att partiet inte bör föra en upphovsrättsfundamentalistisk politik att visa sitt missnöje genom att sluta stödja partiet tills er partiledare tar sitt förnuft till fånga.

Ni är alltid välkomna hos oss i Piratpartiet så länge.