Sammy Nordstöm skrev ett inlägg som fick mig att reagera med ett eget inlägg om teknologisk determinism. Det hela utvecklades till en diskussion mellan mig och Sammy i mina kommentarer. Men för att diskussionen inte skulle fastna där, då den är viktig, så väljer jag att lyfta en bit av den till ett eget inlägg. Kärnan i Sammys argumentation sammanfattar han såhär:
Politikerna behöver förstå att de har ansvaret för att samhället förhåller sig på bästa sätt till den tekniska utvecklingen, precis som de har ansvar för att samhället förhåller sig på bästa sätt till den ekonomiska utvecklingen. Visst kan man till en viss del påverka utvecklingen, oavsett om man pratar om den tekniska eller den ekonomiska. Men oftast handlar det om att anpassa sig till samhällsomvälvande svängningar i utvecklingen som man inte kunnat vare sig förutse eller kontrollera. I det läget står deterministen bättre rustad, för även om man inte alltid kan förutse saker och ting så kan man alltid vara förutseende.
Sammy oroar sig för att politiker tror att tekniken är statisk och att de utgår från detta då de lagstiftar. Det är en befogad oro. På samma sätt som ekonomin både påverkar och påverkas av politiken så är teknik och politik ömsesidigt beroende av varandra, vilket politiker allt som ofta verkar oförstående om. Och jag delar Sammys syn på att politiker har ett ansvar för hur deras beslut påverkar tekniken och för att hålla sig informerade om hur teknisk utveckling skapar behov av att omvärdera tidigare politiska beslut.
Men jag värjer mig fortfarande för att använda begreppet determinism. När jag söker min och Sammys gemensamma nämnare för att försöka komma underfund med om det finns något där som kan sägas vara generellt applicerbart på en piratideologi så hittar jag egentligen inte mer än en övertygelse om att det hela tiden sker någon form av teknisk utveckling och att denna utvecklling ändrar de politiska förutsättningarna. Och för mig är det inte tillräckligt för att tala om determinism. Jag köper helt enkelt inte att alla som ställer sig bakom påståendet "det kommer ske teknisk utveckling" skulle vara teknologiska determinister, eftersom en sådan definition urvattnar ïnnebörden i begreppet determinism.
I dagsläget saknar jag en ettikett för att beskriva idén om att politik måste förhålla sig till de möjligheter som den tekniska utvecklingen skapar, så förslag tas tacksamt emot.
19 kommentarer:
Man skulle faktiskt kunna använda gamle Marx begrepp i just den här frågan.
Han använder liknelsen bas/överbyggnad för att förklara sambanden mellan basen, de ekonomiska grundförutsättningar (teknik, arbetsorganisation etc) och överbyggnaden (politiska och juridiska institutioner etc.). När basen förändras, till exempel genom ny teknologi, måste också överbyggnaden förändras förr eller senare.
Det är dock inte ensidigt så att påverkan går åt bara ett håll, man kan säga att basen mera sätter gränserna för överbyggnaden, och att överbyggnaden också till en del påverkar basen, att förhållandet dem emellan är dialektiskt, ett begrepp som Marx snodde från Hegel.
Marx hade uppenbarligen fel i många av sina prognoser om den framtida utvecklingen av kapitalismen, men i sitt sätt att analysera samhället har han en del rätt intressanta begrepp och synsätt.
Just bas/överbyggnad förklarar tex väldigt bra varför det finns en konflikt om upphovsrätten nu som inte funnits förr. Basen har förändrats, men överbyggnaden har inte hängt med.
Och nu har jag läst igenom er diskussion.. :-)
Jag tycker att ni båda diskuterar lite med blicken i backspegeln, utifrån den befintliga tekniken, och konstaterar mest att den ÄR uppfunnen. Egentligen handlar det väl mer om att fråga sig om man kan styra vilken teknik som SKA uppfinnas?
Jag skulle vilja titta ännu längre tillbaka i backspegeln för att illustrera att det inte alls är godtyckligt vilken teknik som uppfinns. Den teknik som uppfinns är nämligen den som efterfrågas.
Exemplet jag vill ta är från industrialismens barndom i England, när ullproduktionen industrialiserades. Där var det hela tiden ekonomiska drivkrafter bakom innovationerna. Först fanns det en ekonomisk vinst i att hägna in mark och syssla med ullproduktion istället för den tidigare lågintensiva användningen av marken. Då blev det intressant att mekanisera spinningen och man uppfann en maskin som kunde spinna. Sedan blev vävningen en trång sektor och då uppfanns mekaniska vävstolar. Osv.
Uppfinningar uppstår alltså inte av sig själva, det är mänsklig aktivitet som inriktas på att lösa problem på ett visst område.
Vi har även i nutid en hel del regler som styr teknikutvecklingen. Stamcellsforskning, kloning av människor, etc. Så visst kan vi styra i vilken riktning teknikutvecklingen går. Tekniken ligger sällan färdig och hittas av nån liksom, det är oftast ett mycket medvetet arbete i en viss riktning som ger resultat, och vi kan mycket väl bestämma oss för att inte gå i en viss riktning om alla är överens om det.
Det är det som är en av farorna med tex FRA's metodutvecklingsmandat, de lägger ner en massa jobb i en riktning som skapar en övervakningsteknik som inte existerar idag, men den utvecklingen kan fördröjas om man inte vill att den ska finnas genom att inte tillåta att pengar spenderas på detta. Eftersom det inte finns global enighet om detta så kommer den naturligtvis att uppfinnas ändå, men i princip, om alla länder var eniga om att det var dåligt så hade man kunna undvika att den utvecklas genom att ingen spenderar pengar på det.
Det är onekligen intressant läsning. Jag hoppas det blir en intressant del av den "piratideologi" som jag efterlyser - är ett svar nära förestående på min frågeställning/kritik mot PP?
Hej Björn
Ditt svar ligger i högen "saker att ta tag i". Exakt när jag kommer dit beror på en mängd olika saker, bland annat vad som känns rätt att skriva för stunden. Men oroa dig inte, du är inte bortglömd
Så klart "teknologisk determinism" urvattnar begreppet determinism, det är ju själva syftet med det inskränkande attributet "teknologisk".
För mig är det enkelt; teknologisk determinism inbegriper bara den tekniska utvecklingen, inte samhällsutvecklingen eller vad begreppet determinism annars skulle inbegripa. Jag kan inte komma på ett bättre lämpat uttryck.
@Jörgen
> Tekniken ligger sällan färdig och
> hittas av nån liksom, det är
> oftast ett mycket medvetet arbete
> i en viss riktning som ger
> resultat, och vi kan mycket väl
> bestämma oss för att inte gå i en
> viss riktning om alla är överens
> om det.
Det är ett oerhört stort OM i den sista bisatsen där. Det räcker med en enda liten tekniknörd någonstans på denna planet som experimenterar med precis vad han själv känner för utan hänsyn till vad andra tycker att han ska forska i så går hela idén om att kontrollera teknikutvecklingen om stöpet. Den är i min mening en praktisk omöjlighet och det tror jag du egentligen håller med mig om.
Vad man kan på sin höjd göra är fördröja utvecklingen genom att inte påskynda den med extra insatta resurser. Hade det krävt att vi spenderar pengar eller andra stimulerande insatser på att utveckla för att utveckling överhuvudtaget ska ske hade människan aldrig lämnat grottorna.
@Sammy:
Nja, på ett plan kanske du har rätt, men ny teknik kommer inte i bruk bara för att den är uppfunnen, det krävs ofta en jätteinsats för att den ska slå igenom, och det är väldigt olika vilken version av tekniken det faktiskt blir som tas i allmänt bruk.
Det är inte självklart att det alltid blir den tekniskt bästa, eller mest användbara varianten som blir den allmänt spridda. Det styrs av helt andra faktorer än de tekniska eller användarmässiga kvaliteterna.
Det jag menar är att det finns oerhört mycket teknik som finns men som aldrig för någon spridning alls eftersom den är för dyr att utveckla till en fungerande produkt, en redan befintlig sämre teknik redan äger marknaden, det är billigare att göra på nåt annat sätt, de som skulle haft nytta av den har inte råd att betala för den, osv, osv. Tekniken lever inte ett självständigt liv, tillgången och framgången för viss teknik styrs av samma maktförhållanden som resten av samhället.
Om man tar internet som exempel så är det egentligen så fritt som det är bara tack vare att IP-protokollet gör det extremt svårt att censurera på transportnivå, och att det skulle bli alltför dyrt att bygga om nätet från grunden med inbyggda censurmekanismer.
Hade det byggts upp idag från scratch, med kännedom om vilka konsekvenser ett fritt, svårcensurerat nät har så är jag övertygad om att det hade byggts för att bara tillåta kända protokoll eftersom det hade varit bättre för de nuvarande ekonomiska och politiska makthavarna världen runt.
Då hade vi aldrig fått den typen av kommunikationsrevolution vi ser, bara ett distributionsnät som drevs av ett antal storföretag.
Att internet finns så som det ser ut är bara en effekt av att konsekvenserna av ett fritt nät, hotet mot maktstrukturerna, smög in "under radarn" och inte blev uppenbara förrän alltför mycket kapital hade investerats i strukturen.
En annan teknisk utveckling som jag verkligen hoppas att vi ska kunna reglera är användandet av automatisk personspårning i bevakningskameror. Det vore fatalt att ge upp en kamp mot sådana bara för att "tekniken finns och det går inte att hindra att den används". Det är klart att det går, det är bara att stifta lag om att det inte får användas på det sättet.
@Sammy:
Ytterligare ett exempel på att teknikens utveckling kan styras: Kärnkraften. Ett typiskt exempel, där en mängd länder har sagt att vi inte ska satsa på det utan stoppa upp vid det vi redan har och istället för att satsa på vidareutveckling, satsa på förnyelsebara energikällor.
Möjligen hade det skett ändå med tiden, men en storskaligt utbyggd kärnkraft hade dragit utvecklingspengarna dit och mindre hade gått till andra energislag, så det hade tagit mycket längre tid.
@Jörgen
Nej, ny teknik tas inte alltid i bruk per automatik, det måste finnas någon form av efterfrågan av tekniken. Men då pratar vi om samhällsutveckling och produktutveckling snarare än teknikutveckling, för oavsett om nya tekniska framsteg tas i bruk eller ej så går den tekniska utvecklingen alltid framåt. Jag skulle t.o.m. vilja påstå att det är ytterst sällan som teknikforskningen leder till någon ny samhällsomvälvande teknikanvändning och att normen snarare är tekniska framsteg av rent intellektuell karaktär vars kunskap kanske kan leda till någon ny praktisk teknikanvändning i framtiden.
Jag tror inte vi ska blanda ihop samhällsutveckling och produktutveckling med teknikutveckling. Många tycks ha svårt att hålla isär dessa begrepp och klumpar gärna ihop allt i begreppet teknikutveckling, vilket inte är rättvist mot den faktiska tekniska utvecklingen som även om den påverkas av de andra faktorerna agerar relativt oberoende av dem.
Kanske det är bättre om vi använder uttrycket teknikforskning istället för det mer slarvigt använda begreppet teknisk utveckling? Förstår ni bättre då hur jag menar? Samtidigt vill jag ändå hålla kvar vid ordet 'utveckling' eftersom det är just utvecklingen inom ett visst område vi pratar om... Knepigt det här med semantiken, alltså. :P
Kanske man skulle kunna väga upp den teknologiska determinismen med att samtidigt säga att man är samhällsexistentialist(?), dvs att man tror på samhället som utformat av ingen annan än människan själv och att dess framtida utformning inte bestäms av någon annan än densamme. Det finns faktiskt plats för båda värderingarna inom piratideologin, eller hur?
@Sammy:
Jag tror det klarnar lite :-)
Om man skiljer på den vetenskapliga kunskapsutvecklingen å ena sidan och hurvida de vetenskapliga upptäckterna blir spridda och använda som implementerad teknik å andra sidan, så blir det tydligare att se vad vi menar.
Kunskapsutvecklingen är svårare att styra, i de fall det handlar om grundforskning, när man letar efter kunskap för kunskapens egen skull.
Den andra delen, att utveckla kunskapen till en teknik som går att använda praktiskt, är mycket mera utsatt för mänskliga beslut eftersom det väldigt ofta kräver stora investeringar att ta det steget. Och då är det mänskliga beslut som avgör vad som händer. Och de besluten avgörs av de som kontrollerar pengarna som behöver investeras. En industri kan till exempel köpa upp patent som skulle kunna hota deras befintliga teknik.
MEN jag vill påstå att inte ens kunskapsutvecklingen i grunden oftast sker bortkopplat från den typen av ekonomiska makt och mänskliga beslut. Även om det ibland handlar om att samla kunskap för kunskapens egen skull, så är det nog vanligare att där finns det en stor grad av viljeinriktning för vilken typ av forskning som får stöd.
Uppfinnaren som sitter i sin källare och kommer på saker är inte det normala fallet längre. Upptäckter i dag som ger teknologiska landvinningar är oftast något som kräver stora laboratorier och omfattande arbete av grupper av forskare.
Sådant finansieras inte utan en förhoppning om vad som ska komma ut ur processen, och därför är även detta underkastat samma samma överväganden, vad de som sitter på investeringspengarna vill ha.
Så min slutsats blir att vilken väg teknikutvecklingen tar, i vart fall till den absoluta huvuddelen, är resultatet av mänskliga beslut, och att de besluten i huvudsak tas av de som har den politiska och ekonomiska makten i samhället, eftersom det oftast och i huvudsak är mängden resurser i form av arbete och investeringar i forskning & utveckling som avgör.
Under ytan på det här systemet sker det naturligtvis upptäckter som ingen kunnat förutse, men de är mera "olycksfall i arbetet" ur beställarens synpunkt, och är de till nackdel för den som betalt för forskningen så tar man patent och lägger det på is, eller låser in det i ett kassaskåp och kallar det företagshemlighet.
Jag håller inte med om att det *krävs* investeringar, den tekniska utvecklingen kan som sagt på sin höjd påskyndas och stimuleras i en viss rikting.
Scenariot du beskriver med investerare som anlitar forskare till att uppfinna en viss teknik är mycket vanligt idag, men min uppfattning är att den teknikforskningen hade tagit plats i vilket fall, även om det möjligtvis hade tagit lite längre tid för att nå fram till ett resultat. Detta är vad jag menar med att den tekniska utvecklingen är oundviklig och därmed är ett politiskt system som förutsätter kontroll över den ett system som aldrig kommer fungera.
Ta t.ex. vapenindustrin, att kniven uppfanns var omöjligt att förhindra. Vad vi däremot kan bestämma är vad man får använda en kniv till eller inte.
De styrande bör alltså hela tiden följa den tekniska utvecklingen för att så tidigt som möjligt förutse effekten av dess användning. Utefter denna kunskap bör man sen förhålla sig till ny teknik i både lagstiftning och hur staten själv tillämpar den.
Egentligen är det inte mer komplicerat än att man definierar de samhällsvärderingar som aldrig får kompromissas och utefter denna prioritering aldrig tillåta att så sker.
T.ex. kan man tycka att de mänskliga rättigheterna aldrig är ok att inskränka och därför t.ex. inte tillåta att staten bevakar alla sina medborgares privatkommunikation, oavsett hur enkelt det skulle vara med hjälp av nya tekniska framsteg inom övervakningsindustrin.
Däremot kan nog de flesta hålla med om att någons rent privatekonomiska intresse aldrig är skäl nog att förbjuda ny teknik. Att nya tekniska framsteg innebär helt nya förutsättningar på marknaden är en naturlig del av en fri och konkurrensutsatt marknad. De ständigt föränderliga tekniska förutsättningarna är en del av spelets regler helt enkelt.
@Sammy:
Jag funderar på om vi egentligen är överens i sak, och bara uttrycker oss olika, eller om det finns en grundläggande skillnad i synsätten...
Vi tycks vara överens om att det är politiska beslut som till syvende og sidst faktiskt avgör hurvida man ska få använda en viss teknik i ett visst syfte.
Att sådana beslut måste ta med mänskliga rättigheter i beräkningen om vi ska kalla oss en demokrati. Att viss teknik är så uppenbart till fördel för och önskad av medborgarna och av den sorten att det skulle innebära orimliga inskränkningar i mänskliga rättigheter för att hindra folk att använda den. Och att annan teknik är av sådan natur att användningen av den skulle innebära kränkningar av mänskliga rättigheter och att den typen av användning bör förbjudas.
Var det detta du ursprungligen avsåg med din ståndpunkt, eller är det fortfarande viktigt att vi kommer överrens i frågan om "utvecklingens oundvikliga natur"?
För det där rör egentligen inte riktigt den grundfrågan, så som jag uppfattade den, vi är nog inte helt eniga om förutsättningarna för hur kunskap uppkommer.
Jag ska försöka göra en bild av hur jag ser det:
I varje ögonblick så befinner vi oss i en viss punkt i kunskapsutvecklingen, och från den punkten finns det i princip oändligt många riktningar vi kan gå för att söka ny kunskap, som ett träd som förgrenar sig ungefär. Detta kunskapsträd kan växa i stort sätt var som helst, en befintlig gren kan bli längre i den riktning den redan växer, eller ett nytt skott kan skjutas någonstans.
Ett träd är en bra liknelse eftersom all kunskapstillväxt bygger på kunskap som redan finns.
Men varje tillväxt av den totala kunskapen kräver nån slags insats, någon ska ha nyfikenhet, tid, verktyg och den nödvändiga baskunskapen för att kunna gå vidare i en viss riktning. Nyfikenheten finns där alltid, det är en mänsklig grundparameter, men resten är inte självklart.
Det finns alltså en tröskel för varje tillväxt av kunskapen. Ibland är den tröskeln låg, och det räcker med att någon har tid att fundera en stund för att ny kunskap ska ha uppkommit, ibland handlar det om att investera 1000-tals manår och miljarder kronor för att komma vidare i en viss riktning.
Därför kan jag inte riktigt köpa ditt argument att "den teknikforskningen hade tagit plats i vilket fall", inte generellt. För mig låter det som ett alltför "linjärt" sätt att se det, att det finns en början och ett "framåt" dit utvecklingen oundvikligen är på väg.
För mig är det mera som att vi börjar i mittpunkten på ett klot och expanderar kunskapen "utåt" i alla riktningar och vi (som hela mänskligheten sett) väljer var vi lägger resurser för att komma vidare. Och ibland är det lätt, men ibland krävs det stor ansträngning, och då kommer vi inte vidare åt det hållet utan medvetna satsningar. Och de resurserna är alltid begränsade, det vi kan spendera är det som "blir över" när vi fixat det som behövs för överlevnaden.
Så vilka trösklar vi tar oss över är resultatet av mänskliga prioriteringar. De låga trösklarna räcker att enskilda individer vill över, men det finns höga trösklar som kanske bara kan kommas över om hela världen bestämmer sig gemensamt att lägga resurser på och då är det inte självklart att vi kommit vidare i den riktningen i vilket fall.
OK, det var inte 1 liknelse, det var 2, men så är det med liknelser, de illustrerar bara en viss aspekt på nåt... :-)
Varför vi behöver insikten om den tekniska utvecklingens oundvikliga natur är för att alternativet, dvs att tro att vi kan styra den tekniska utvecklingen istället för att behöva ta ställning till den och anpassa oss, är en tro som är inte bara orealistisk, den är mycket samhällsfarlig.
Exempel på detta är den nya FRA-lagen som fick gehör just pga övertron på den politiska makten över tekniken. Vi som vet bättre försöker förklara effekterna av tekniken men det går inte fram till politikerna som menar att några negativa effekter kommer inte finnas för att de bestämt att de inte får finnas. Om det handlat om skjutvapen istället för avlyssning så säger man i princip att staten får systematiskt skjuta mot alla medborgare på vilka grunder som helst bara de inte träffar. Man litar helt enkelt på att ingen kommer bli träffad eftersom de bestämt att det inte är tillåtet. Det är helt logiskt i en värld där allting blir som det är bestämt och man inte måste ta hänsyn till de faktiska omständigheterna och effekterna som i detta fall dikteras av tekniken.
Alltså, hur tekniken och kunskapen om den uppkommer är för mig irrelevant. Ibland sker det på ett statligt finansierat universitet med någon form av allmännytta som syfte, ibland sker det som en del av ett privatägt bolags produktutveckling av rent kommersiellt intresse, ibland sker det som av en ren händelse när en helt vanlig person som du eller jag bildligt talat snubblar över lösningen som ingen annan sett förut. Oavsett vilket så handlar det alltid om en tidsfråga för när en ny teknik upptäcks och staten kan ingalunda förlita sig till att någon viss teknik inte kommer uppfinnas bara man väljer att inte finansiera dess utveckling. Det funkar inte så, helt enkelt.
Med teknologisk determinism som en del av vår ideologi menar jag inte att vi ska stå handfallna inför samhällsomvälvande teknikutveckling. Tvärtom är det med insikten om att vi inte kan hindra eller kontrollera teknikutvecklingen som vi förstår vikten av att följa den tekniska utvecklingen och sätta oss in i den för att hitta det mest samhällsnyttiga förhållningssättet till den. Är ni med?
@Sammy:
Aha! Det är så du menar...
Men FRA-exemplet handlar ju inte riktigt om teknisk UTVECKLING som jag ser det.
Mera om att en viss teknik har ett antal inneboende effekter och att man inte kan välja bara vissa av dem om man vill använda just den tekniken. Förenklat vore det som att bestämma att vi ska använda glödlampor för att ge ljus men ignorera att de också producerar värme.
Eller att vi ska ha internet och digitala skivor och tro att folk låter bli att kopierar skivorna över nätet.
Är det då korrekt att sammanfatta din ståndpunkt så här:
-Det sker hela tiden teknisk utveckling, mycket av den utanför vår politiska kontroll.
-Ny teknik innebär möjligheter och risker som vi måste förhålla oss till.
-Vi kan inte förhålla oss till tekniken om vi inte förstår både möjligheterna och riskerna.
-Vi kan inte ta i bruk en ny teknik och tro att vi bara får möjligheterna men inte riskerna.
-Det är ofta (alltid?) svårt (omöjligt?) att undvika att ta ny teknik tas i bruk, och då måste vi anpassa samhället till effekterna av detta.
I så fall är det väl bara den sista punkten där vi inte riktigt är överens? Eller är vi det?
Jag tror att det ofta är svårt, men absolut inte inte alltid omöjligt att undvika att ta teknik i bruk och därmed göra den etablerad och attraktiv att bygga vidare på.
Om jag hade trott att det var omöjligt så hade det ju inte varit nån ide att kämpa emot övervakningssamhället, det är ju tekniskt möjligt liksom. Det är därför jag blir lite skeptisk när jag ser ditt resonemang, men jag missuppfattar kanske?
Nja, nu är vi väldigt nära att vara överens iaf. Med FRA-exemplet så syftade jag på den tekniska utveckling som trots allt gjort den sortens massövervakning möjlig. FRA som myndighet har, till skillnad från politikerna, följt den tekniska utvecklingen och sett de nya möjligheterna, därav motionen till riksdagen om att få använda dem. Politikerna lyssnade alltför okritiskt och röstade med alltför stor tilltro till att förhindra inskränkningar i medborgarnas rättigheter genom ren lagstiftning.
Men om jag återgår till mitt exempel med kniven; jag ser det definitivt som omöjligt att förhindra att knivar tas i bruk när tekniken för att göra knivar väl uppfunnits och kunskapen om detta spridit sig. Men inte är väl det ett skäl för att inte bekämpa våld med kniv och stifta lagar mot knivmord?
Samtidigt bör man inte glömma hur mycket gott som faktiskt kommit av kniven som uppfinning. Att kunna flå djur gav oss våra första kläder och möjlighet att röra oss på nordligare bredgrader. Idag finns det knappt ett enda hantverkar yrke där du inte får användning av en kniv.
Vad jag försöker säga är att det sällan är tekniken i sig som är skadlig och att det snarare handlar om hur tekniken används. Egentligen är det alltså inte själva tekniska utvecklingen som utgör någon samhällsfara. Att skylla skadlig användning av teknik på tekniken eller dess uppfinnare är bara att frånta människan som använder tekniken sitt ansvar för sina handlingar.
Återigen, den tekniska utvecklingens oundviklighet är inget skäl att stå handfallen inför den. För mig är det lika självklart som att inte ge upp på rättsstaten bara för att vi inte lyckas uppnå total laglydighet. För lagar kommer alltid brytas, skatt kommer alltid smitas ifrån, doktorer kommer aldrig kunna rädda livet på alla, osv. Ändå ger vi inte upp i kampen att bekämpa dessa företeelser, eller hur?
@Sammy:
Jo, då är vi nog ganska överens.
Men jag håller med Mattias om att "determinism" inte är ett riktigt bra ord, det ger en känsla av att det finns ett oundvikligt slutmål, en lagbunden riktning på nåt sätt.
Tills vi kommer på nåt bättre är ditt uttryck "den tekniska utvecklingens oundviklighet" kanske en bra beteckning?
Vad sägs om "mjuk" teknologisk determinism, eller "teknologisk kompatibilism"? När jag tänker efter är det just teknologisk kompatibilism som jag försökt beskriva. Som kompatibilist hävdar man nämligen att determinism är förenligt med fri vilja, och det är ju den fria viljan att välja eller välja bort användningen av ny teknik som vi inte vill förneka, eller hur?
Ref: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fri_vilja#Kompatibilism
Lite nördigt, jag vet, men att eftersträva ett samhälle som är kompatibelt med de förtusättningar som teknikutvecklingen skapar tilltalar mig på flera sätt. Det blir lite som förhållandet mellan hårdvara och mjukvara och politikerna är programmerarna, liksom. :D
Skicka en kommentar