fredag 27 november 2009

Kanske inte becksvart utan bara mörkt.

Jag skrev ett inlägg om problemet med obalansen bland partiets primärvalskandidater utifrån ett könsperspektiv. Efteråt har jag fått en del kritik över min pessimism, vilken kanske främst avspeglade sig i rubriken. Och givetvis drämde jag till ordentligt för att skapa en reaktion. Men nu när den extra kandideringsperioden är över kan vi ser att det faktiskt ser något ljusare ut än vad jag förutspådde. Vi har nu 33 kvinnliga kandidater som tävlar med våra ca tvåhundra manliga kandidater om platserna på våra riksdagslistor. Vilket gör att mitt påstående om att allt var becksvart nog måste revideras till att det faktiskt bara ser mörkt ut.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag förstår inte varför det skulle spela någon roll över huvudtaget om vi har fler, färre eller lika många manliga/kvinnliga kandidater.

Jag vill ha någon som är kompetent inom våran politik och kunde inte bry mig mindre om det var en man eller kvinna.

Anonym sa...

Mattias, har du i funderat över hur du själv uttrycker dig och hur det kan tänkas uppfattas?

Idag skriver du om den sneda könsfördelningen inom PP "kanske inte är becksvart utan bara mörkt". Vem riktar du det till? Vad menar du att någon skall göra åt saken? Själv uppfattar jag det som typisk feministisk skuldretorik. Jag är man, och jag är medlem i PP. Är det meningen att jag är den tänkta mottagaren så att jag skall förstå att det på något vis är mitt fel att det finns för få kvinnor i partiet? Är det så att jag inte är välkommen som medlem om jag inte rekryterar kvinnor för att hålla en jämn könsfördelning?

I tidigare inlägg ("Genus, kön och makt; Piratpartiets akilleshäl?") hittar jag också en massa unkna formuleringar som "machokultur", "grabbig miljö" och användandet av "manlig norm" som ett negativt begrepp. Det luktar unken feminism om hela ditt sätt att uttrycka dig i den här debatten, och det skadar PP!

Ett par råd:

1. Du gynnar inte någon jämställdhet alls genom att uttrycka dig nedlåtande om män i allmänhet.

2. Vem riktar du dig egentligen till? Om du skall klaga på ett konstruktivt sätt är det en förutsättning att rikta klagomålen mot någon med tydligt uttalat ansvar. Är det här kanske inlägg som snarare borde riktas till styrelsen och inte till hela världen?

3. Det går att uttrycka sig i mycket mer positiva ordalag. Sluta fokusera på vad som är fel, och kom med förslag på vad som skall göras åt saken i stället. Vänta dig inte heller att någon skall fixa problemen bara för att du påtalar dem - vill man ha något gjort får man oftast göra det själv.

Anonym sa...

Anonym: Din oförmåga att förstå förändrar inte problemet.

Mattias Bjärnemalm sa...

Anonym (1):
Det korta svaret är att hur vår lista ser ut påverkar folk i allmänhets bild av oss som parti, och därmed troligheten att de ska rösta på oss. Även om du inte fungerar så finns det gott om studier som visar att man gärna röstar på någon/några man kan identifiera sig med.

Anonym(2):
Ja, jag funderar faktiskt en hel del över varje ord jag skriver.
Att du uppfattar min text som feministisk skuldretorik tror jag säger mer om din text än om mig. Jag har en högst pragmatisk approach till den här frågan och skulle knappast kalla min bevekelsegrund feministisk. Läs gärna mitt tidigare inlägg som det här är en uppföljare på (länken fanns i början) så får du nog en bättre uppfattning om syfte och mottagare med inläggen.

I det inlägget du pekar på (Genus, kön och makt; Piratpartiets akilleshäl?) så diskuterar jag visserligen problemen med att alla, oavsett kön, mäts utifrån en manlig norm, men om du från det vill få det till att jag använder uttrycket som ett negativt begrepp så råder det omfattande brister i din textanalytiska förmåga. Jag var i inlägget väldigt tydlig med att problemet var att alla, oavsett kön, omedvetet mättes efter en norm som inte var könsneutral.

Angående dina råd.

1. Jag kan inte se var jag uttryckt mig nedlåtande om män i allmänhet.

2. Jag riktar kritiken mot 1) allmänheten, som rimligtvis bör ha ett intresse av insyn i piratpartiets organisation. 2) partistyrelse och ledning, där flertalet läser min blogg mer regelbundet än de läser kritik som framförs den officiella vägen via partiets forum. 3) aktiva som kan tänkas inspireras att påverka det interna klimatet. Finns det någon anledning att du anser att det inte bör riktas till hela världen?

3. Läs gärna det inlägg som det här är en uppföljare på. Där är jag extremt konstruktiv i hur vi gemensamt kan lösa de problem som jag upplever. Och angående att lösa det själv så skulle jag nog vilja påstå att jag bidragit en hel del till att öka mängden kvinnliga aktiva inom partiet. Dels genom rekrytering men kanske främst genom att stötta och lyfta fram duktiga kvinnor (för den som oroas av att jag ska förfördela det ena könet kan jag påpeka att jag stöttat och lyft fram en hel del duktiga män med).

samface sa...

"Vilket gör att mitt påstående om att allt var becksvart nog måste revideras till att det faktiskt bara ser mörkt ut."

*tar sig för pannan och flinar lite för sig själv*

:P

Anonym sa...

Mattias: Låt mig korta ned det hela lite. Du använder, i inlägget jag refererade till, orden "macho" och "grabbig" som beskrivning på den manliga kulturen inom partiet. Om du inte förstår varför jag uppfattar det som kränkande och nedvärderande mot män som grupp, så...ja, då kan jag inte annat än beklaga.

Jo, jag läste det förra inlägget - och jag tyckte det var bra! Det var konstruktivt! Jag har heller inga direkta invändningar mot resonemangen du för. Jag håller kanske inte med till 100%, men visst både förstår och respekterar jag det du säger.

Nej, det är ordvalet som antyder en attityd som inte känns helt OK. Det, och kanske det barnsliga i att komma med påhopp om min bristande textanalytiska förmåga - den rallarsvingen var inte speciellt snygg.

Mattias Bjärnemalm sa...

Anonym:

Då får du nog beklaga. Det finns enligt mig ett antal olika, delvis överlappande, manliga normer. Den som Klara i inlägger refererar till upplever jag helt klart som en machokultur och som grabbig. Hur du kan få det till att jag kränker kollektivet män är faktiskt bortom min fattningsförmåga.

När det gäller rallarsvingen om din bristande textförmåga så får du nog till viss del skylla dig själv. När du uttrycker dig i termer som "det luktar unken feminism" bygger du inte riktigt upp för att få världens artigaste svar tillbaks.