Hur tankar skapas, utvecklas och sprids; den digitala allemansrättens historia

I höstas bloggade jag om behovet av en digital allemansrätt. Jag hade inspirerats av ett inlägg som Marie Andersson skrev där hon gjorde en koppling till den fysiska allemansrätten som vi har här i Sverige. Själva begreppet digital allemansrätt lyfte jag från ett inlägg Christian Engström skrivit där det förekom i brödtexten till en motion från vänsterpartiet som Christian ville lyfta upp då den helt i linje med Piratpartiets politik. Givetvis hade termen använts tidigare.

Centern hade tidigt använt begreppet för att argumentera för att alla skulle ha tillgång till internet. I deras tappning handlade det om tillgången och inte innehållet. Begreppet myntades vad jag förstått redan 2000 av Lennart Daléus. Men en framsynt centerpartist vid namn Lars Andersson skrev redan 2006 att den digitala allemansrätten borde vara något som gjorde att man kunde bruka det som man hittade på nätet. Begreppet hade även använts som en marknadsföringsploj av internetleverantören Lunet. Kopplingen mellan digital allemansrätt och fildelning hittar man även i en kommentar av Pelpet på Johan Sjölanders blogg i juni 2006.

Men låt oss återvända till hösten 2008. Inte långt efter mitt blogginlägg dyker begreppet digital allemansrätt upp hos Cornucopia. Inlägget, som är väldigt läsvärt, verkar vara inspirerat av samma inlägg av Marie som inspirerat mig. Men det finns ingen direkt länk till det inlägget, så det är enbart en gissning från min sida. Cornucopia använder även begreppet vid två senare tillfällen under hösten i referenser till det första inlägget.

Själv använder jag begreppet igen efter att ha inspirerats av att bland annat Christoper Kullenberg liknat internet med en ekologi. Och några dagar senare använder Donsan det i ett inlägg om Ipred. Donsan använder även begreppet ett antal gånger i olika bloggkommentarer.

Under våren gör sedan Emil Källström en referens till Centerns användande av begreppet. Även om jag tror att han feltolkat vad centern egentligen menar med sitt ursprungliga användande av begreppet.

Men inget av detta lyckas popularisera begreppet. Utöver Donsans envetna kamp för att pränta in ordet verkar det mest dyka upp slumpartat hos olika bloggare. Av någon anledning fastnar inte begreppet.

Så gör Mårtensson ett upprop för den intellektuella allemansrätten i ett blogginlägg och länkar till en digital namninsamling. Av någon anledning blir det gnistan som tänder krutdurken. Genast börjar mängder av folk länka till inlägget och sprida uppropet. Men begreppet intellektuell allemansrätt verkar inte ligga rätt i mun för folk för ganska snabbt har de flesta bloggare omvandlat Mårtenssons intellektuella allemansrätt till digital allemansrätt. Och Mårtensson anpassar sig i ett senare inlägg och skriver digital intellektuell allemansrätt. Vad är det som orsakar detta namnbyte? Är det att christian återanvänder begreppet digital allemansrätt när han länkar till Mårtensson som orsakar att de som senare hoppar på länktåget också använder det begreppet?

Kanske är det så att digital allemansrätt helt enkelt lyckats arbeta sig in i folks referensramar genom de tidigare inlägg som jag länkat till ovan, och att det legat där latent och väntat på rätt tillfälle att komma ut.