Det har under en längre tid diskuterats inom Piratpartiet om hur vi ska kunna bredda antalet personer som företräder partiet utåt. Till viss del fick EU-valet en sådan effekt genom att synliggöra Amelia Andersdotter gentemot media. Likaså kan vi nog räkna med att riksdagsvalet kommer synliggöra en hel del personer, åtminstone på det lokala planet.
Men ska vi synliggöra fler profiler nationellt så tror jag att det kräva en medveten satsning från partiets sida på att föra fram fler personer. En möjlig sådan väg är att styrelsen utser talespersoner för olika sakpolitiska områden som berörs av våra frågor, kopplat med ett tydligt mandat att företräda partiet inom de områden de satts att företräda. Det skulle även förmodligen synliggöra hur vår informationspolitik inverkar på en rad olika områden i samhället.
Några förslag på sakpolitiska områden som jag tror att det skulle vara intressant för oss att ha talespersoner är utbildningspolitik, handelspolitik, EU-frågor, kulturpolitik, innovation & utveckling, juridiska frågor samt infrastruktursfrågor.
Förmodligen finns det en rad andra områden där vi också skulle kunna gynnas av att ha tillsatta talespersoner.
söndag 21 juni 2009
Talespersoner
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Intressant idé! Hur skulle dessa talespersoner rent formellt inordnas i organisationen? Skulle de få plats i partiledningen?
Idén har ju rullat runt i forumet en del, men jag tror att det skulle vara enklare att börja med talespersoner för sakpolitik som vi har spikad hela vägen, alltså upphovsrätt, patenträtt och privatliv.
Sedan anser jag att talespersoner är så viktiga att de bör utses av medlemmarna direkt och inte av styrelsen, men det är egentligen en annan diskussion.
Anonym:
Det hoppas jag verkligen inte. Partiledningen är så pass stor att den har svårt att fungera som en effektiv grupp redan som det är.
Tor:
Jag håller med om att de är viktiga, men borde inte styrelsen vara kompetent nog att göra de avvägningarna?
Styrelsen är utan tvekan kompetent nog att göra avvägningen. Medlemmarna är ännu mer kompetenta. 50 000 hjärnor måste vara kompetentare än 10, eller hur? Dessutom handlar det inte bara om kompetens, utan framför allt om medbestämmande.
Den största anledningen till att föreningsstyrelser har så stor makt är att det är för arbetsamt och tidskrävande att samla alla medlemmar samtidigt till ett fysiskt möte. Nu för tiden behöver man dock inte göra så, nu kan man ha asynkrona möten på internet i stället. Det är synd att inte ta tillvara på den möjligheten.
Att låta medlemmarna utse partiföreträdare inom olika sakområden tycker jag låter som en dålig idé, av ungefär samma skäl som jag tycker det är en dålig idé att låta regeringens ministrar och departementschefer utses var för sig i allmänna val.
Det konkreta problemet är att medlemmarnas kollektiva beslut, fattade oberoende av varandra (och kanske av olika delmängder av medlemskåren vid olika tillfällen), riskerar att skapa en allt annat än optimal helhet. Problemet är känt från den allmänna politiska debatten: Hur skulle man få den kommunala budgeten att gå ihop, om en omröstning resulterade i sänkt inkomstskatt och en annan i höjda anslag till skolorna? Lösningen är förstås att hela budgetförslaget klubbas med ett enda beslut, och någon måste skriva ned förslaget.
Vi har redan fastställt partiets principprogram genom medlemsbeslut. Om vi nu genom val utser NN att företräda partiet i exempelvis patentfrågor, och NN börjar ge uttryck för åsikter om patent som inte står i programmet, skall vi då låta NN hållas och uppdatera programmet vid ett senare tillfälle, eller skall vi be NN strikt hålla sig till det som står i programmet? Hur framför medlemmarna enklast sitt eventuella missnöje med NN:s insats? Observera att styrelsen inte kan göra det; styrelsen har inte mandat att ifrågasätta medlemmarnas beslut.
Medlemmarna utser redan styrelsens ledamöter genom val, och ålägger dem att på bästa sätt förvalta partiets tillgångar och driva verksamheten framåt (även om det kan liknas vid att valla en flock katter). Medlemmarna har vidare utsett revisorer att granska styrelsens göranden och låtanden, så att enskilda ledamöter kan hållas ansvariga för allvarligare missgrepp (såsom att utse en fullständigt inkompetent person att för partiets räkning yttra sig i utrikespolitiska frågor).
Att därutöver låta medlemmarna utse personer som styrelsen lika gärna hade kunnat utse, det är att befria styrelsen från ansvar för vad dessa personer eventuellt ställer till med. Inte heller revisorerna kommer att kunna granska dessa personers agerande, om de inte får ett särskilt mandat för det. Resultatet blir i praktiken en maktdelning, där ansvaret för partiets verksamhet delas upp i en mängd småbitar, och ansvaret för helheten landar direkt hos medlemmarna.
Lägg därtill att vi hittills inte har sett ett årsmöte med fler än något hundratal deltagare (jag har inte hållit räkning, men jag tror det alltid har legat i den storleksordningen, oavsett medlemstalet). Hur många av de 50.000 nuvarande medlemmarna kommer att engagera sig i valet av partiföreträdare i skolpolitiska frågor?
Jag håller med om att poängen med medlemsbeslut främst ligger i medbestämmandet; styrkan i en demokrati utgörs av att alla får vara med och fatta beslut. Därmed inte sagt att besluten automatiskt blir bra, ens om man skulle lyckas engagera en tiondel av medlemmarna till att delta i dem.
Jag delar inte alls uppfattningen att gängse beslutsformer i ideella föreningar är en följd av svårigheten att ordna fysiska möten. I så fall skulle vi inte behöva någon styrelse alls nu när vi har Internet, men likväl har vi det. Även om var och en av våra 50.000 medlemmar satt uppkopplade 24/7 för att fatta beslut i frågor på nationell nivå, så skulle det inte vara möjligt att på det viset ge firmatecknarna entydiga besked om hur mycket pengar de fick ta ut för ett visst ändamål. Organiskt svärmarbete kan göra enorm nytta i partiet, men det kan inte ersätta en vald styrelse, och svärmen kan inte erhålla ansvarsfrihet vid nästa årsmöte.
Jag yrkar däremot bifall till Mabs ursprungliga idé.
Mycket bra mannen. Nu har du väckt en mycket intressant fråga? Får ju tom fart på mig. He He.
Partiledningen är väl de som kan utse representater för olika frågor. Sedan tar de ju Självklart emot tips mm eftersom de är Pirater?? Detta är en grundfråga gällande Samanhangsmarkering. Vem är du? Vem är jag? Att utse representater, tydliggör vem som uttalar sig som medlem. Vem som uttalar sig som representat för Piratpartiet. Detta förslag från dig Mattias kommer att kamma hem Seger i Riskdagsvalet.
Anders:
Fantastiskt bra svar. Jag håller med om varenda ord.
Anne:
Vi har en partistyrelse och en partiledning som är skiljda åt och som har lite olika roller. Partiledningen sköter det operativa arbetet och svarar enbart inför partiledaren (som sedan svarar inför styrelsen). Partistyrelsen fattar övergripande och politiska beslut och delegerar sedan genomförandet till partiledningen (eller till någon annan som partistyrelsen finner lämplig).
Utifrån den uppdelningen ser jag partistyrelsen, och inte partiledningen, som den grupp som bör utse politiska talespersoner. Medan partiledningen är en lämplig grupp för att utse ansvariga för olika praktiska områden så som hemsida, pr, drift av maskiner etc.
Anders: Av din kommentar skulle man kunna tro att jag har förespråkat ett avskaffande av styrelsen. Det har jag inte gjort.
Jag tror att en av anledningarna till våra olika uppfattningar om hur eventuella sakpolitiska talespersoner bör utses är att vi möjligtvis har olika uppfattningar om vad som bör vara talespersonernas uppgifter. Med många talespersoner blir varje talesperson inte så viktig och får inte så mycket uppmärksamhet. Med få talespersoner, tre - som jag funderare kring, skulle de mycket väl kunna framstå som partiets främsta företrädare. Ungefär som miljöpartiets språkrör. Strunta nu i talespersonerna för ett tag, och svara på den här frågan. Om piratpartiet skulle ha ett fåtal språkrör, borde de utses av partistyrelsen eller direkt av medlemmarna?
Vem som ska ha mandat för att t ex granska eventuella talespersoner får man förstås fundera över. Där väckte du en viktig fråga, Anders.
För övrigt känns det lite fånigt att diskutera föreningens struktur i kommentarerna till Mattias blogg. Det må vara många som läser bloggen, men hur många läser kommentarerna? Mattias: Lyft gärna diskussionen till forumet.
Tor:
Idag har vi tre utåtriktade företrädare för partiet. Nämligen partiledare samt förste och andre vice partiledare. Samtliga dessa tre personer utses idag av styrelsen.
Att då ha talespersoner som inte utsågs av styrelsen skulle enbart leda till ett märklit dubbelkommando.
Tor. Jag läser för fullt även din kommentar.
Jag är ny medlem i Piratpartiet, så det som för er är självklart med partistruktur är ej mitt intresseområde, eller styrka.
Det jag ville få fram genom *utsedda* som får företräda partiet, är en bred kompetens.Att de som är insatta i tex miljöfrågor ska kunna svara på dem utifrån ett piratpartistiskt tänkande. Vår styrka inom Piratpartiet är den breda Djupa kompetensen som idivider har. Om en lyssnar och hör, så upptäcker en de som är duktiga inom olika frågor.
Men att tydligöra i alla sammanhang om en uttalar sig som medlem eller som Representant för Piratpartiet.
Medlem
Anne
Synd man inte är piratpartist, jag kunde lätt tänkt mig posten som talesman för utbildningssidan. Jag vet precis vilka punkter jag vill driva (Mattias, du som säkert läser min blogg vid tillfälle kan kolla under senaste "världen"-poster när du har tid om du är nyfiken :)
Vansinnigt många känner sig kallade...
Muahaha!
Vänner, kan inte jag också "få en post"? Dock ej kaffekokning, dock ej flygbladsutdelning...
"Talesman" låter sexigt.
Händer det nåt på det här området? Jag gillar idén, och det vore ju kul om det kom igång innan valet. ;-)
Jens: har inte hört något om att styrelsen skulle ha diskuterat frågan på sistone.
Så vill du se en sådan förändring tycker jag du ska kontakta styrelsen och knuffa lite på dem.
Skicka en kommentar