Det här med språk i europaparlamentet

Jagb skrev igår om ett möte med den gröna gruppen och snöade in lite på tolkarna. Det här med språket som talas här i Bryssel är en spännande historia i sig. Bryssel ligger i den flamländska delen av Belgien, men i staden är franskan det dominerande språket i själva staden.

Här i europaparlamentet är det en salig röra av språk. Det normala förfarandet är att man artigt hälsar med ett franskt "bonjour" till alla man möter. Därefter gäller det att snabbt etablera att man inte förstår franska så att folk bytar till engelska. Det fungerar med de flesta här utöver en del äldre personal som inte kan engelska. Då är det bara att gilla läget och försöka kommunicera bäst man kan med gester och de få franska ord jag kan (och de är verkligen få). När man går däremot verkar den vanligaste frasen vara ett italiensk "ciao". Åtminstone om den man pratar med är från södra europa.

Tyskan, som ständigt gör sig påmind i form av en tydlig tysk accent hos många av de tyska parlamentarikerna och deras assistenter, spelar en ganska undanskymd roll i det allmänna språkbruket. Förmodligen för att samtliga tyskar här pratar ganska bra engelska.

Själv fick jag dock uppleva en hel del tyska i måndags. En av assistenterna till en av de tyska parlamentarikerna i den gröna gruppen bjöd med mig när han och en praktikant skulle gå på vad som lovades vara en bjudmiddag hos den bayerska representation. Min allra första chans att korrumperas här i Bryssel :-)

För att undvika merparten av föredraget som skulle föregå bjudmaten såg vi till att komma 45 minuter sena till tillställningen. Det visade sig att de förutsett vårt drag och kontrade med att inte börja föredraget förrän en timme efter utsatt tid. Och sen höll det på i två och en halv timme. På tyska. Jag har inte läst tyska sedan gymnasiet och kunde knappast prata det ens då, men eftersom det inte fanns något bättre att göra så satt jag och lyssnade på det hela. Två föredraghållare följt av en paneldebatt. Det handlade om behovet av starkare lagstiftning för återvinning i Europa. Allt på tyska.

Till min förvåning fann jag att jag förstod ca 25% av allt som sades, vilket dessvärre är för lite för att kunna följa med i det som sägs på ett vettigt sett. Men lite slank in, så om ni skulle finna mig tjatandes om vikten av att se avfall som en resurskälla, på tyska, så vet ni att det är ett utslag av bayersk lobbyism och inte mina egna värderingar som kommer fram.