torsdag 4 februari 2010

Elaka kommentarer postas vänligen här

Jag skrev ett inlägg tidigare idag om att jag ska starta en modeblogg i Bryssel. Detta verkar ha upprört en del av mina läsare oerhört. Möjligtvis för att de är rädda att jag ska kritisera folk som stoppar in den lila tröjan innanför byxorna (seriöst, det är inte ok) eller kanske för att de rent allmänt inte tycker om mig.

Nå jag tycker inte om att få elaka kommentarer i mitt kommentarsfält. Rent allmänt kan man väl säga att de inte bidrar konstruktivt på något sätt. Varken till mig eller mina läsare. Särskilt som de flesta är anonyma så kan man inte ens dra någon kvantitativ slutsats om hur pass impopulär jag är, så inte ens så kan man rättfärdiga dem. Så jag borde kanske ta bort dem?

Samtidigt bör ju folk ha rätt att säga vad de tycker, även om tyckandet handlar  om att jag är att jag är ett "luder". Men har de rätt att tycka på min blogg? Ja, det kanske de har. Men inte om det stör. Och jag tror att rena förolämpningar stör när de blandar sig med relevanta kommentarer.

Därför inbjuder jag nu alla läsare som känner att de måste skriva elakheter om mig att göra det i kommentarsfältet till det här inlägget. Här får ni framöver spy hur mycket galla ni vill över mig så länge ni håller er inom lagens råmärken (jag är med andra ord inte sugen på personliga hot och liknande). Inga kommentarer, hur elaka de än är kommer tas bort från den här tråden, men däremot kommer jag framöver ta bort elaka kommentarer som läggs på mina andra inlägg om jag inte upplever dem som så relevanta för just det inlägget att det överväger otrevligheten. 

Så nu vet ni det. Vill ni vara otrevliga på min blogg är det här som ni ska vara det.


Modeblogg nästa!

Folk har lite försynt frågat mig de senaste dagarna vad jag ska blogga om framöver. Och i minglet på stora bloggpriset (tack Opassande för inbjudan) så uppenbarade sig svaret för mig (genom en trevlig diskussion med två damer jag i mitt förvirrade tillstånd glömt namnet på och därmed inte kan ge erfordlig credd till, men ni vet vem ni är). 

Jag ska starta en modeblogg om modet bland eukrater i Bryssel. Rättfram, kritisk och givetvis med glimten i ögat ska jag skoningslöst såga missprydande kostymer, felskurna klänningar och omatchande färgkombinationer. Givetvis med ett extra öga mot vilka som slarvat med sitt skoval av bekvämlighet (det eviga regnet i Bryssel gör att en del tror sig kunna kombinera finkläder med fulskor). För alla er som nu oroas över att den här bloggen totalt ska ändra innehåll kan jag lugna er med att det kommer bli en separat blogg. Den här kommer givetvis finnas kvar med politiska inlägg och rapporter från fronten inom det informationspolitiska landskapet.

Det enda jag behöver för min modeblogg är ett namn. Så därför tänkte jag utlysa en tävling här (och på twitter och på facebook). Kan du ge mig det bästa namnförslaget så får du inte bara se det pryda min blogg utan blir även bjuden på en middag i Bryssel nästa gång du har vägarna förbi.

Så släng in alla förslag du kan komma på i kommentarsfältet. Tänk bara på att det ska vara snittsigt och passande för temat, och gärna kort nog för att fungera som adress.



onsdag 3 februari 2010

Lugnet i stormens öga

Jag har haft en högst märklig dag idag. Halva dagenn har gått till att sitta på ett café på Stockholms central tillsammans med trevligt sällskap, kaffe och givande samtal om allt mellan himmel och jord (eller i alla fall allt mellan jobbcoachföreläsande och vargjakt). Den andra halvan har gått åt att läsa skypeloggar, besvara frågor från folk jag inte pratat med på länge, försöka undvika att ge alltför detaljerade svar till journalisten från svd och givetvis skriva svar på kommentarer på bloggen.

Överlag har dagen flutit på i ett nästan onaturligt lugnt och still mak medan allt och alla runtomkring verkar hetsa runt. Samtidigt, i verkligheten, gör polisen razzia mot fyra filderare som sysslat med DC hubbar.

Upprörande? Kanske det. Kanske inte. Jag antar att det beror på vilken abstraktionsnivå man tittar på. Att polisen försöker upprätthålla rådande lagar kan jag knappast se som upprörande, även om priorieringar mellan olika brott alltid kan diskuteras. Däremot är det ju betydligt lättare att uppröras över lagen som sådan.



tisdag 2 februari 2010

En kritisk röst i Piratpartiet tystnar

"Du bör fundera på hur folk upplever dig inom partiet. Det är flera personer som sagt till mig att du har en dold agenda med allt det du gör i partiet."

Orden yttrades över en lunch i Stockholm för ungefär exakt ett år sedan av en av de ledande personerna inom Piratpartiet. Jag hade, lite mer än en månad tidigare, lämnat min post i partiledningen som en reaktion över den flathet som partiets ledning visade gentemot vår partiledares egenmäktiga agerande i en, för mig, viktig fråga och tagit de första trevande stegen i att föra ut de missförhållanden jag såg inom partiet till allmänheten via min blogg. 

Det var ett experiment i öppenhet som utan tvekan fick direkta negativa konsekvenser för mig om person i form av allt från otrevliga kommentarer om att jag var skadlig för partiet levererade på min blogg, till att ett antal personer i ledningen mer eller mindre slutade prata med mig privat. Många andra inom partiet ändrade märkbart tonfallet de hade gentemot mig. Visst fick jag en del positiva reaktioner och stöd också, men överlag var reaktionernar inte särskilt positiva i början. Under året som gått sedan dess tyckte jag mig sakta se en förändring till det bättre där det skapades ett klimat där det faktiskt var okej att ifrågasätta och där det inte sågs som illojalt att faktisk påpeka när man upplevde att partiledningen lät ändamålen helga medlen. Men den bilden har fått sig en hård törn hos mig de senaste dagarna.

"men du behöver sluta manipulera människor. det måhända vara rätt och riktigt i din värld, men det ställer till med en jäkla massa jävelskap"

Kommentaren fick jag som direktiv av en person i partistyrelsen för ett dygn sen över Skype. Utan någon vidare förklaring kring vad det var som åsyftades trots upprepade frågor från min sida. Allt undanviftades med att personen föredrog att vara vag. Och i natt hamnade jag i en konversation med samma person som jag lunchade med då för ett år sedan. Inte mycket hade ändrats sedan dess:

"Ett tips i välmening: du har mycket att vinna på att fundera på hur du uppfattas just nu. Det finns mycket som jag har förstått att du inte ser."

Signalen var glasklar, mitt sätt att föra fram kritik uppskattades inte. Välmeningen var mindre tydlig. Närmare bestämt lika frånvarande som i det mail som vår partiledare skickade i natt till den mailinglista mellan styrelsen och Amelia Andersdotter där jag finns med i egenskap av hennes blivande kanslichef. Mailet sade kortfattat att han kände att det var olustigt att kommunicera med Amelia via mig och att jag därmed borde tas bort från listan. Att det kom bara någon dag efter att jag öppet kritiserat vår partiledare för att han lät folk på just den listan ge sig på Amelia med ganska hårda formuleringar och insinuationer nämdes det inte ett ord om.

Det har varit ett spännande år i rollen som den starke inre kritikern i partiet. Det har alltid funnits något missförhållande att kommentera och någon konflikt att försöka reda ut. Och balansgången med vad som inte varit passande att dra upp här på bloggen har tvingat mig till etiska funderingar som känts väldigt utvecklande för mig som person. Men som med så mycket annat så når man tillslut till en gräns där det inte längre är värt det.

Jag har faktiskt bättre saker för mig med mitt liv än att få goda råd från partiföreträdare som hoppas kunna få mig sluta beskriva partiets smutsiga insida så som jag ser den. Och när jag ser partikamrater anklagas för att ha brustit i sin källkritik enbart för att de lyssnat på vad jag sagt är det dags att lägga av.

Så min enda lösning är att gå mina belackare till mötes. Det här inlägget är därmed det sista internkritiska inlägget du kommer läsa på den här bloggen. Åtminstone fram till den dagen då vi fått en partiledning som på allvar tror att öppenhet och dialog är saker som man inte bara ska kräva av andra, utan även leva upp till själv.

En kritisk röst i Piratpartiet tystnar.




måndag 1 februari 2010

Lokalavdelningar inom Ung Pirat i Västra Götaland

I mitten av december satt jag en dag och kände samma triumf som kolonialmakternas förhandlare måste ha känt när de delade upp resten av världen mellan sig med hjälp av karta och linjal. Jag ritade nämligen in hur jag ansåg att uppdelningen mellan lokalavdelningar i Stockholms län borde se ut (delar av den här bloggposten är återanvänd därifrån). I natt följde nästa kartritning. Denna gången var det Västra Götalandsregionen som hamnade under luppen. Även om jag gjorde merparten av kartritandet själv vill jag rikta ett tack till Björn Odlund, Björn Felten och Klara Ellström för synpunkter och kommentarer under arbetets gång.

Idag finns sju geografiska lokalavdelningar i Västra Götaland som täcker en kommun eller mer. Dessutom finnss Ung Pirat Bjärke, som riktar in sig på en ort i Alingsås kommun, samt Lindholmens Unga Pirater, som riktar in sig på ett skolrikt område i Göteborgs kommun. Ovanpå allt detta finns även Piratstudenterna i Göteborg. Nu hoppas jag att vi ska kunna öka antalet med tretton nya lokalavdelningar utifrån uppdelningen på kartan nedan:

Framtida lokalavdelningar i Västra Götaland:
Ung Pirat Strömstad, Ung Pirat Åmål, Ung Pirat Lysekil (finns idag), Ung Pirat Uddevalla, Ung Pirat Vänersborg (finns idag), Ung Pirat Trollhättan (finns idag), Ung Pirat Vara, Ung Pirat Lidköping, Ung Pirat Skara, Ung Pirat Mariestad (finns idag), Ung Pirat Skövde, Ung Pirat Falköping, Ung Pirat Kungälv, Ung Pirat Alingsås (finns idag), Ung Pirat Göteborg (finns idag), Ung Pirat Partille, Ung Pirat Mölndal, Ung Pirat Borås (finns idag), Ung Pirat Ulricehamn & Ung Pirat Mark

Det som krävs för att den här indelningen ska kunna bli verklighet är att vi hittar engagerade unga pirater i de kommuner där vi vill starta nya lokalavdelningar som axla ansvaret för dessa. Är du en sådan, eller känner någon du tror skulle vara lämplig, så tveka inte att kontakta mig. Det kräv egentligen ingen förkunskap kring föreningsdemokrati alls. Förbundet har massor av duktigt folk som kan hjälpa till att lära ut den biten.

Och är du en ung och aktiv Västragötalandspirat och vill vara med och starta upp en lokalavdelning men bor i en kommun som klumpats ihop med en annan kommun så är det också bara att höra av sig. Uppdelningen är långt ifrån huggen i sten. Det enda som hindrar oss från att ha en lokalavdelning per kommun är mängden driftiga unga pirater vi kan få tag på.