Livet i Almedalen, del 1 (lördag och söndag)

Nu har Almedalsveckan så slutligen startat. Och intresset sägs vara rekordstort. Den som missar att uppleva hela spektaklet på plats kan i år istället följa det mesta via SVT Play.

Eftersom jag insett att jag inte kan mäta mig med kävlsstidningsinspirerade rubriksättningar som "Nakenchock" och "Syndafloden har kommit till Almedalen" så har jag istället valt att rubricera mina bloggposter härifrån enligt en enkel numreringsprincip. Så det här är alltså inlägg nr 1 och nästa inlägg kommer ha nr 2. För att ytterliggare göra det tydligt vad jag skriver om kommer jag även inkludera den/de dag/dagar som stycket berör i en parentes efter det aktuella numret. Allt för att läsaren enkelt ska kunna se kronologin.

Jag och Klara anlände till Visby redan igår kväll. Vi har ordnat boende innanför muren i år, hos en vän till mig som hade ett rum över. Helt klart en förbättring mot tidigare år då jag bott med antingen Ung Pirat eller Piratpartiet långt utanför murarna. Även om Annas rapportering från Piratpartiets hus verkligen ger en färgstark bild av vad som händer när man klumpar ihop många pirater på liten yta så är jag ganska nöjd över att slippa promenera in och ut genom Österport ett par gånger varje dag. Att få en rejäl dubbelsäng att sova i och ett fräscht litet gårdshus att njuta av gör inte det hela sämre.

Pirater fick vi dessutom träffa i överflöd när vi tittade in (även om de flesta piraterna hängde utanför) på frukost hos Sociala medier talkshow som leds varje morgon av Joakim Jardenberg och Britt Stakston, två personer jag hade nöjet att lära känna under förra årets Almedalsvecka. Trevligt inslag, schysst koncept och väldigt nära till där jag och Klara bor är tre anledningar till varför vi troligtvis lär bli återkommande besökare det stora flertalet av dagarna nu i veckan. Dagens program kan ses i ssin helhet på nätet här (tips om vad joshen egentligen tittade på i slutet av inslaget om Piratpartiets närvaro i Almedalen tas förresten tacksamt emot).

Efteråt blev det ett ganska långt socialt häng i det fina vädret innan vi rörde oss vidare. Via Bloggplats H12 gick vi ner till hamnen och till Piratpartiets tält, som inte hade hunnit igång ordentligt ännu. På tillbakavägen genom stan sprang jag på en piratpartist från Malmötrakten (som jag tidigare mött i Bryssel dit han åkt med LSU) som hade tagit sig till Gotland på egen hand på vinst och förlust. Vi bytte nummer och när jag sedan fortsatte hemåt såg jag till att kontakta en av Skånepiraterna på väg upp mot Visby och försåg denne med telefonnumret till piraten från Malmö mot ett löfte om att han skulle dras in i Ung Pirats verksamheter framöver (både här under almedalsveckan och hemma i Skåne). 

Det är för övrigt moderaternas dag idag här i Almedalen, vilket inte har märkts så mycket hittills, utöver den obligatoriska debattartikeln i DN (med ett ganska underhållande kommentarsfält). Men så är också söndagen en av de sämre dagarna att få tilldelad eftersom väldigt många inte anländer till Gotland förrän imorgon. Jag planerar i alla fall att kila ner till den egentliga Almedalen och lyssna på Reinfeldts tal ikväll, även om jag inte tror att det kommer vara någon revolutionerande ny politik som presenteras där.

Innan talet ska jag även hinna med att titta inom Tidningsutgivarnas debatt om Mediemakt och politisk journalistik. Att stoppa in Gudrun schyman och Fredrick Federley i samma panel kan i vart fall inte leda till ett tråkigt seminarium, och frågan om hur medierna granskar politiken är alltid aktuell.

Dagens fadäs (i alla fall hittills) måste nog sägas vara att jag lyckades missa Amelia Andersdotters föreläsning om fcf-chartern som hölls på den alternativa Almedalsveckan eftersom jag läste fel i Almedalsveckans officiella kalendarium och fick för mig att evenemanget skulle hållas kl 16. En och och halv timme efter att det egentligen hölls. Men det är i alla fall en betydligt mindre felmarginal än i partiets officiella almedalsprogram där det står att hennes föredrag kommer att hållas på onsdag. Det kommer det alltså inte att göra.

Men nu har jag suttit alldeles för länge vid datorn och det är hög tid att åter bege sig ut i vad som bäst beskrivs som ett sommarkollo för politiker.

Piratpartiet i gammelmedia och en passus om skolpolitik

Vår partiledarduo fick en debattartikel publicerad i Svenska dagbladet nyligen där de ifrågasätter varför de flesta politiker är beredda låta de fundament som vår demokrati bygger på sättas på undantag så fort man pratar om nätet (noterar även att de till min stora glädje trycker på begreppet fokusparti i slutklämmen).  

Farmor Gun skriver samma dag i Norrtälje tidning att rätten till privatliv måste återupprättas, och lyfter fram FRA-lagarna som ett tydligt exempel på hur staten valt att öka övervakningen av oss medborgare.

Bägge artiklarna är välskrivna och trycker på extremt viktiga frågor, men jag kan inte låta bli att tycka att det kanske vore önskvärt att vi inom Piratrörelsen faktiskt även började skriva mer om det fantastiska samhällsvärde som en ökad kulturspridning skulle innebära. Urholkningen av våra demokratiska fundament är med all rätt oroande, men om vi pirater enbart visar på bristerna i de gamla partiernas politik och inte samtidigt lyckas förmedla en tydlig vision om vilket samhälle vi vill se istället kommer vi aldrig kunna samla det stöd vi behöver i höstens val.

Internet har inneburit en fundamental revolution när det gäller spridning och skapande av kultur och kulturella artefakter. Idag har en medborgare i Sverige i stort sett obegränsad möjlighet att ta del av kultur från världens alla hörn. Vidare har nätet inneburit ett skifte i hur unga umgås och kommunicerar vilket med all sannolikhet kommer få enorma konsekvenser på sikt för hur samhället fungerar. En förändring som skolan totalt misslyckats att anpassa sig till. Där ser vi istället en utveckling åt rakt motsatt håll, tillbaks till katederdisciplin och raka bänkrader. En modell anpassad för ett industrisamhälle som vi sedan länge lämnat bakom oss och som ifrågasätts av nästan all forskning på området.

Piratpartiet har, med sitt fokus på kulturspridning, deltagarkultur och fri kunskap, en möjlighet att fylla ett tomrum i den svenska skoldebatten och visa att det som behövs idag inte är en återgång till ett föråldrat system där magistern härskar oinskränkt i klassrumet utan istället ett radikalt annorlunda sätt att se på skolan. Både vad gäller lärarens roll, som måste förändras till en vägledare snarare än en kunskapsförmedlare, och vad gäller skolans lokaler. Fyrkantiga klassrum med bänkrader som riktas i raka led mot en kateder var kanske en fungerande modell i en skola som skulle fostra barn in i industriarbetarrollen. Men det ger inte dagens unga någon förberedelse alls inför det arbetsliv inom kunskapsproduktion, tjänstesektor och service som väntar det stora flertalet av dem. Och det kan knappast sägas vara utvecklande för dem som människor.

Piratpartiet skulle, om vi vågade, tillföra något nytt i skolpolitiken. Vi skulle kunna stå för en skola som aktivt stöder ungas behov av kulturspridning och deltagande. Vi skulle kunna stå för en skola som motarbetar de digitala klyftor som riskerar att uppstå mellan de som tagit till sig den nya tekniken i hemmet och de som kommer från en IT-fattig bakgrund.

Piratpartiet skulle kunna stå för den skola som bäst möter de behov kunskapssamhället ställer på framtidens generationer.

För idag finns det ingen annan som gör det.

Arvikafestivalen

Jag har ägnat eftermiddagen åt att planera Ung Pirat-avdelningen Piratnätets närvaro på Arvikafestivalen om några veckor. Som det ser ut nu kommer vi finnas både inne på campingen och patrullerande vid festivalområdet och dela ut piratballonger och ragga medlemmar till Ung Pirat och Piratpartiet. 

Ska du som läser det här till Arvika och är pepp på att hjälpa till med marknadsföringen är det bara att slänga över ett mail till mig.

Mannen bakom Smile 29

Jag har tänkt blogga om Smile 29, som kräver att datalagringsdirektivet ska utvidgas till sökmotorer, nu ett tag men aldrig riktigt kommit loss att göra det. Nu har den aggressiva kampanjen, trots motstånd från internetaktivister, ledarskribenter och politiker, lyckats samla ihop de underskrifter som behövs för att den ska antas som en viljeyttring för parlamentet.

Europaportalen har gjort en intervju med parlamentarikern Tiziano Motti som ligger bakom kampanjen. Där menar han att syftet egentligen inte är att spara sökningar. Det han egentligen vill uppnå är att man inte längre ska kunna vara anonym på nätet. Motti vill begränsa anonymiteten till att bara vara gentemot andra internetanvändare men inte gentemot staten.

Det är inte en värld jag vill se! Första steget (eller egentligen tredje) mot att stoppa den utvecklingen är att rösta på piratpartiet i höstens riksdagsval så att vi kan börja driva en internetvänlig utveckling här i Sverige samtidigt som vår position inom EU stärks av ett parti på hemmaplan som kan backa upp vårt arbete här nere i Bryssel. Ett annat steg är att själv bli pirat och aktivera sig i kampen för ett fritt internet.

HAX: det här har Piratpartiet gjort i EU

Jag får ganska ofta frågan om vi faktiskt lyckats göra någon skillnad här nere i Bryssel av vänner och bekanta. Även om svaret givetvis har varit (och är) ett tydligt "ja, vi gör skillnad" har det ibland kännts motigt att beskriva alla saker vi varit med och påverkat

Nu har HAX gjort en sammanställning över vad vi lyckats åstakomma med hittills i parlamentet vilket kommer göra det betydligt lättare fär mig att svara på frågan framöver :-)

Stort tack för det :-)

Piratpartiet, Pirate bay och bloggosfärens tendens till likriktning

Det finns en tendens i bloggosfäreen att skriva om samma saker som alla andra skriver om, gärna kopplat till något gammelmedia också rapporterat om. Effekten förstärks av att bloggare som gör så "belönas" genom inlänkar och trafik. Även om jag är övertygad om att det hos det stora flertalet i grund och botten handlar om ett genuint intresse för ämnena och folks behov av gemensamma referensramar för den publika diskussionen. Just nu är det faktumet att Piratpartiet har tagit över driften av The Pirate Bay som har blivit det stora ämnet och som man kan läsa nästan hur många blogginlägg som helst om om man söker lite på nätet om ämnet. Och givetvis så skriver även all gammelmedia inlägg om det hela. En del av inläggen är riktigt läsvärda, men merparten är egentligen bara en upprepning av det som stått i pressmeddelandet som Piratpartiet skickade ut. 

Själv fick jag en fråga på twitter om jag trodde att Piratpartiets motiv enbart var att vinna röster genom uppmärksamheten i media som utspelet skulle ge oss. Vilket känns som en konstig fråga. Att vi ser positivt på den mediala uppmärksamheten utspelet ger oss är ju givetvis självklart, alla partier gör sina utspel och uttalanden i hopp om att det ska dra uppmärksamhet till partiet och dess politik. Men det är ju enbart en positiv bieffekt av att dra uppmärksamhet till de frågor och de värderingar man förespråkar.

Men för att återvända till min inledning så är det nog helt enkelt omöjligt att undvika fenomenet till upprepning i oändlighet av stora nyheter, utan vi får nog istället sikta in oss på att skaffa verktyg för att sålla ut de inlägg som är läsvärda. Om någon kommer på ett bra sätt så får ni gärna dela med er av det i kommentarerna, för själv har jag läst igenom alla de inlägg jag länkat till, och det var nog knappast det bästa sättet att nyttja min tid med tanke på hur mycket av innehållet som var upprepning. 

och ja, jag ser ironin i att jag själv, genom mitt val av ämne och länkande blir en del av det beteende jag kritiserar :-)

Piratpartiet har stöd bland de unga

Det kanske inte är så många som förvånas över min rubrik. Att Piratpartiet har stöd bland ungdomar är nog inte nytt för någon person idag. Nu senast fick vi 5% av rösterna när unga människor skulle svara på frågan: “vilket parti räknar du med att rösta på i riksdagsvalet 2010″. Du kanske nickar för dig själv och tänker att de där tonåringarna har ju inte så mycket koll på allt viktigt som man måste hantera när man blir vuxen. Men då gör du en rejäl tankevurpa. För "unga" är i den undersökningen människor mellan 18-34. Det är alltså inga femtonåringar man frågat, utan vuxna (visserligen unga vuxna) människor där det stora flertalet med all säkerhet har flyttat hemifrån och en betydande andel förmodligen även etablerat familj. Det är den grupp i befolkningen som är direkt drabbade av ungdomsarbetslöshet och av bostadsbrist i storstäderna. 

Det är kort och gott framtiden för Sverige.

Och en på tjugo av dem räknar alltså redan idag med att lägga sin röst på Piratpartiet i höst. Lägg på det att över var tioende person i undersökningen inte bestämt sig ännu. När Piratpartiet väl börjar synas mera i media framemot valet så är jag övertygad att även en stor del av dessa väljer att rösta lila i år.

Stefan Flod, JP Andersson och Rick Falkvinge har också bloggat om mätningen.

Simon Rosenqvist och Jakob Dexe, toppnamn på Piratpartiets kommunlista i Lund, porträtteras i Sydsvenskan

Sydsvenskan ger idag två artiklar om toppnamnen på Piratpartiets kommunala lista i Lund. Det är Simon Rosenqvist och Jacob Dexe som ställs under luppen. Personligen tycker jag att artikeln ger en positiv känsla och det skulle förvåna mig storligen om inte båda två kommer in i kommunfullmäktige i valet nu i höst. De är bägge ytterst kompetenta och jag tror de kommer göra ett strålande jobb. Både i valkampanjen och när de väl är inröstade.

Är du som läser det här boende i Lund och osäker på vad du ska ägna din fritid åt i höst så tycker jag att du ögonaböj bör kontakta Simon och Jacob (via förnamn.efternamn@piratpartiet.se) och meddela dem att du vill hjälpa till med den lokala valkampanjen!

Jag lovar dig, det kommer inte enbart vara värdefullt i form av resultatet, du kommer ha kul på vägen också :-)

Valberedning, årsmöte och Christian Engström

Nu är Piratpartiets årsmöte slut och mitt uppdrag som sammankallande i valberedningen är därmed över. Det känns skönt att kunna lämna över valberedaruppdraget till en ny grupp valberedare som jag känner stort förtroende för och jag hoppas att de får mer gynnsamma förutsättningar och tydligare strukturer att jobba utifrån än vad vi hade i år. Vår resa var intressant och inte helt problemfri, med ett försenat tillträde och allt. Tittar man på resultatet av vårt arbete är det dock svårt att inte vara stolt. Både i frågan om val av revisorer och val av ny valberedning så städde mötet de förslag vi hade arbetat fram. Och när det gällde val av styrelse så blev slutresultatet att det valdes en styrelse som var näst intill identisk med det förslag som vi hade arbetat fram. De enda skillnaderna mellan det vinnande motförslaget och vårt förslag var att en suppleant flyttats upp till ordinarie ledamot och en ledamot flyttats ner till suppleant samt att Christian Engström inkluderades i styrelsen.

Valberedningen hade givit tre anledningar till varför vi inte inkluderade Christian, och vi var inte helt eniga i frågan internt. Den första anledningen var att stadgan kring hur pass många personer som får väljas till styrelsen är oklar och vi valde en försiktig tolkning för att säkra att vårt förslag inte skulle falla på formella fel om mötet valde att tolka stadgan annorlunda än vad vi hade gjort. Det gav oss en viss mängd platser att fylla, och när vi tog fram de som vi ansåg mest lämpade att fylla dessa platserna var inte Christian en av dem. Det kan man givetvis ha åsikter om, men utifrån det material vi hade var det den slutsats vi drog. Årsmötet gick helt runt den invändningen genom att tolka stadgan på ett sätt där samtliga våra kandidater samt Christian kunde väljas. Vilket gjorde vår första invändning irrelevant för mötet.

Valberedningens andra invändning mot Christian var att vi ville se en större separering på styrelse och ledning. Den invändningen löstes genom att Christian hastigt avsattes från sin post som vice partiledare av vår partiledare. Personligen anser jag att vi i valberedningen kanske borde ha varit tydligare med att det var en separation mellan verkställande och styrning vi ville uppnå, samt en önskan om att s^prida ut nyckelfunktioner på fler människor. Alldeles oavsett om Christian har titeln vice partiledare eller ej så är han som europaparlamentariker alldeles uppenbart inblandad i den verkställande delen av partiet, och borde dessutom ha tillräckligt mycket på sitt bord för att vara sysselsatt all vaken tid. Men i slutändan är det givetvis en prioritering där enbart Christian själv kan välja var han vill lägga sin tid.

Den tredje invändningen som valberedningen lade fram mot att inkludera Christian i styrelsen var att vi ville förekomma den jävsituation som kunde uppstå när en styrelsemedlem avlönar en betydande delmängd av övriga styrelsen. Den invändningen har främst bemötts med att ^vi inte får straffa Christian för att han bidrar till partiet, vilket jag givetvis instämmer i att vi inte bör göra. Men för mig, och valberedningen, framstod det som fullt möjligt att både erkänna och hylla Christian för det arbete han gjort och de resurser han frigör för partiet och samtidigt dra slutsatsen att det på grund av de resurserna är olämpligt att han sitter i styrelsen.

På årsmötet visade det sig att majoriteten inte delade de ovanstående invändningar vi i valberedningen hade mot att inkludera Christian i styrelsen och därmed så valde årsmötet att inte följa valberedningens förslag till ny styrelse utan röstade för ett förslag där samtliga kandidater i vårt förslag, samt Christian Engström ingick. Det är precis som sig bör i en medlemsstyrd organisation, och som valberedare ser jag det absolut inte som en förlust att vårt förslag inte var det som gick igenom, utan känner mig snarare stolt över att vårt arbete fick ligga till grund till det förslag som årsmötet ställde sig bakom.

Jag hoppas att samtliga invalda i partistyrelsen förvaltar det förtroende som de fått av partiets medlemmar på ett ansvarsfullt sätt, och önskar dem lycka till i att styra partiet rätt under det kommande året!

Själv ska jag försöka lägga min valberedningshatt på hyllan och fokusera på partiets EU-politik. Givetvis kommer jag även försöka dra mitt strå till stacken när det gäller valkampanjen inför höstens riksdagsval.

500 Bäckar små gör till slut en hel å

Piratpartiet har den senaste tiden förlorat möjligheten till ett större lån på totalt en halv miljon kronor som skulle användas till att finanisera vår valkampanj. Men istället för att ge efter för missmod drog Mikael Hedberg, en helt vanlig medlem och bloggare, igång projektet 500 Bäckar små. Projektet syftar till att samla in det förlorade beloppet, eller så nära som möjligt, genom att få 500 medlemmar och sympatisörer att skänka en tusenlapp vardera. På bara någon dag har en rad medlemmar gått ut och lovat donera och när jag skriver det här är det donerade beloppet uppe i 34 000 kr, vilket jag tycker är helt fantastiskt. Men det är fortfarande långt kvar och jag hoppas att du som läser det här känner dig manad att bli en av alla dessa små bäckar! Eller sprider ordet vidare. För tillsammans kan vi klara det här och få in pengarna vi behöver för att kunna ha en effektiv kampanjorganisation under valrörelsen.

Själv har jag ju sedan valrörelsen förra året jobbat ideellt åt partiet och levt på lånade pengar (utöver ett stipendie och ett styrelsearvode som inte räcker särskilt långt) och för tillfället är min skuld till släkt och vänner uppe i drygt 30 000 kr vilket gör att jag knappast är i ett läge där jag kan donera pengar. När jag kommer kunna anställas och få lön är fortfarande väldigt oklart men som bäst sker det någon gång i höst. Men efter att ha sett människor i ungefär lika dålig sits som jag ta fram plånboken insåg jag att jag faktiskt inte kunde låta bli att bidra, även om jag inte kan göra det just för stunden. I sommar kommer jag läsa distanskurser för att kunna livnära mig på studiemedel under sommaren, så när första studiemedlet trillar in kommer tusen kronor därifrån vända i dörren och gå vidare in i partiets kassa så att de finns där till valrörelsen.

Jag är övertygad om att Piratpartiet kommer att kunna upprepa förra årets bedrift i valet i höst. Vi har helt enkelt för många engagerade och brinnnande individer för att jag ska kunna tro något annat. Och jag vill känna att jag gör min del för att vi ska nå hela vägen in i riksdagen. Just nu är det ekonomin som behöver lösas, och då gör vi det, tillsammans! 

Vill du också donera en liten bäck hittar du information om hur man gör det här.

Artikel om Amelia Andersdotter i Tyskland

Jag och Amelia intervjuades för någon vecka sedan av journalisten Daniela Weingärtner och nu finns hennes artikel att läsa i Taz. Om man förstår tyska i alla fall :-)

Korta notiser

Noterar att den planerade omröstningen i EU-parlamentet om huruvida beslutet om det tilläggsprotokoll som behövs för att Amelia ska kunna tillträda som EU-parlamentariker ska fattas utan att EU först sammankallar en Convention är planerat att tas den 5:e maj. Vilket var det datum jag tidigare gissat på. Så än så länge har inga förändringar i tidsschemat skett. Frågan kommer diskuteras i EU-parlamentet på ett möte med AFCO på onsdag där jag planerar att sitta som åhörare

Vill även tipsa om Jörgen Lindells utläggning om varför han anser att representativ demokrati är att föredra framför direktdemokrati. 

Slutligen skriver Robert Bengtsson, på Sossar mot Storebror, om Piratpartiet – folkrörelsen som blev ett parti (och försvann?)

Growing internet piracy is a vote of no confidence in existing business models and existing legal sollution

Genom Farmor Gun hittar jag ett YouTube-klipp med EU-kommissionär Viviane Redding väl värt att lyssna på:

Mer tydligt än så kan det knappast sägas. Dagens legala modell har förlorat allmänhetens förtroende och behöver ersättas. För det behöva en politisk vilja, och den viljan återfinner man hos Piratpartiet.

Framtidsklustret vill skrota värderingsdokumentet

Jag har ju tidigare skrivit om Piratpartiets framtidskluster och arbetet som sker där med att utveckla partiets politik. Nu har den första konkreta motionen kommit från klustret och jag är en av medsignatärerna. Den handlar om att helt enkelt skrota det värderingsdokument som antogs av den sittande styrelsen och uppdra åt den kommande styrelsen att se om det finns delar av dokumentet som kan vara värda att överföra till andra dokument med tydligt internt fokus. Gå gärna in i forumet och debattera motionen.

Organisationsutvecklingsgruppen lägger ett förslag på nya stadgar för Piratpartiet

Piratpartiets svagaste länk har alltid varit våra stadgar. De kopierades vid uppstarten från en annan förening med helt annan funktion och form än piratpartiet, och har beskrivits av vår partiledare som kladdstadgar. Redan 2006 startade arbetet med att se över dem för att ta fram nya och bättre stadgar genom en organisationsutvecklingsgrupp under mitt överseende, men när min tid allt mer togs upp av Ung Pirat blev stadgearbetet lidande. Under våren förra året hade dock ansvaret överlåtits till Simon Rosenqvist vilket ledde till en nystart i arbetet.

Nu har slutligen organisationsutvecklingsgruppen släppt ifrån sig ett första utkast till hur de vill att partiets stadgar ska se ut, så att de kann få in feedback innan det sedan läggs fram som en motion till årsmötet. Ni hittar förslaget här.

Datalagringsdirektivet, vad kan Piratpartiet egentligen göra?

Jag läser ett blogginlägg av Tomas Melin som gör mig väldigt irriterad. Vilket jag sällan blir av att läsa blogginlägg. Hans inlägg heter Därför leder Miljöpartiet kampen mot datalagringen och är egentligen en enda lång sågning av Piratpartiets argumentation kring datalagringsdirektivet, vår vågmästarstrategi och våra chanser att påverka politiken över huvud taget. Och han verkar inte vara på sitt vänliga humör när han skriver.

Egentligen borde jag kanske skriva ett bemötande till det Tomas skriver, men jag tänkte överlämna det till svärmen. Gå in på hans blogg och läs och kommentera.

Piratpartiets valberedning presenterar sitt förslag

Jag är oerhört glad över att vi i valberedningen blivit klara med vårt förslag på vilka som ska väljas till Piratpartiets styrelse på det kommande årsmötet. Jag tänkte här nedan klippa in de vi valt ut och den motivering som vi givit kring var och en. Motiveringen för gruppen som helhet återfinns på forumet.

Valberedningens förslag på ordinarie ledamöter:

Simon Rosenqvist
Simon Rosenqvist är ung, driven och har tidigare erfarenheter från både Ung Pirat och Piratpartiet som bör komma väl till användning. Bland annat har han suttit i förbundsstyrelsen för Ung Pirat sedan 2007, ett uppdrag han nu väljer att lämna, och ansvarat för partiets organisationsutvecklingsgrupp. Han har även erfarenheter av styrelsearbete utanför piratrörelsen och har en utbildning inom statsvetenskap. Vi räknar med att Simons organisatoriska och analytiska förmåga kommer vara en tillgång för styrelsearbete .

Leif Ershag
Leif Ershag har mångårig politiskt engagemang och ett intresse för patentfrågan, något vi ser som ett nyttigt tillskott till styrelsen under de kommande åren. Han är en bra jämkare och medlare vilket vi tror kan förbättra partiets internkommunikation och säkerställa att både liberaler och socialister känner sig hemma med att driva informationspolitik i Piratpartiet. Hans norrländska lugn hoppas vi kommer tillföra mycket i styrelsen.

Marit Deldén
Marit Deldén är en driven person som det senaste halvåret har visat prov på stort engagemang och kunnande vilket hennes arbete med att genomföra Tjejsnack är ett bra exempel på. Hennes lärarutbildning och utbildning inom gruppsykologi ser vi som ett viktigt tillskott till styrelsen och bör komma väl till pass i bland annat att få en så smidigt arbetande styrelse som möjligt.

Göran Widham
Göran Widham har en gedigen erfarenhet från näringslivet, ideella organisationer och svärmarbete. Han har dessutom ett kunnande som PR-konsult och inom marknadsföring. Med sin politiska bakgrund som sträcker till båda sidor av mittlinjen har han en stor förståelse för blockpolitiken.

Valberedningens förslag på suppleanter, i rangordning:

Anders Nordin
Anders Nordin var med och grundade Miljöpartiet och har erfarenhet av riksdagsarbete. Han har därför ovärderlig kunskap om hur det är att driva ett ungt parti med riksdagsmål tillsammans med de problem och prövningar som uppstår längst vägen.

Christoffer WIllenfort
Christoffer Willenfort har gedigen erfarenhet av politiskt arbete från andra partier och med detta tidigare styrelseerfarenhet. Som erfaren testare arbetar han ofta med processer och har stort kunnande kring sådant arbete. En person som gärna förhandlar, bygger nytt och vill skapa processer för partiets arbete.

Johanna Julén
Johanna Julén är en social person med stort engagemang och har tidigare styrelseerfarenhet. Hennes stora driv inom Piratpartiet har varit väldigt viktigt och likaså hennes förmåga att uttrycka sig i skrift. Vi räknar med att hon kommer tillföra detta till styrelsen tillsammans med hennes kännedom om hur partiets organisation på lokal nivå fungerar.

Tyskland sätter stopp för datalagring

Det är nästan lite komiskt att bara dagar efter att en ryggradslös Peter Eriksson stått och sagt att det inte går att stoppa datalagringen eftersom det är ett EU-direktiv så säger den tyska författningsdomstolen bestämt nej till direktivet i den form det implementerats i Tyskland eftersom det är grundlagsvidrigt. 

Man kan bara gissa att det sitter en hel del miljöpartister och önskar att de inte varit riktigt så snabba att gå till sängs med Thomas Bodström i den här frågan, för hur ska de göra nu? Ska de erkänna att det faktiskt går att låta bli att införa direktivet eller ska de fortsätta i förnekelse? Piratpartiets hållning är glasklar, och har alltid varit. Direktivet ska bekämpas med alla medel och på alla plan. Inte tills man tröttnar och inför datalagring, utan tills vi vinner striden och får direktivet upphävt. Kosta vad det kosta vill!

En röst på Piratpartiet i riksdagsvalet i höst är en röst på ett parti som aldrig har accepterat och aldrig kommer att acceptera masslagring av befolkningens kommunikationsmönster.

Tankar från valberedningen kring suppleanter i Piratpartiets styrelse

Jag sitter ju som bekant i Piratpartiets valberedning och man kan nog lugnt säga att vi har bråda dagar just nu för att få klart vårt förslag samtidigt som vi försöker skapa en mer transparent valberedningsprocess.

En av de sakerna som vi har brottats med under resans gång är hur vi ska hantera rangordning av suppleanter i styrelsen i samband med att folks mandatperioder är olika långa. Stadgan säger nämligen att vi ska välja 1-4 rangordnade suppleanter på årsmötet. Hittills har vi endast haft en suppleant, varför rangordningsproblematiken varit enkel. Men säg att vi har tre suppleanter där den ena slutar efter ett år, en efter två år och en efter tre år, vad händer då när den rangordnade förstesuppleantens mandatperiod går ut, ska det väljas en ny förstasuppleant då? Eller bör den tidigare tvåan och trean flyttas upp ett hack och nya suppleanter hamna sist i rangordningen?

Fördelen med att behålla sin rangordning är att det är ett enkelt och tydligt system.  Är man andre suppleant så är man, oavsett vad som händer. Nackdelen är att det kan ge suppleanter anledning att kandidera om varje år för att få en bättre suppleantplacering.

Vid lika mandatperioder tjänar dessutom rangordningen till att särskilja en bedömning om vem som är bäst lämpad att ersätta en ordinarie ledamot på ett styrelsemöte, men vid olika mandatperioder och fast placering blir ens placering istället slumpad utifrån vilket år som man blir invald i styrelsen.

Därför lutar valberedningen mot att lägga ett förslag där vi har tre suppleanter som sitter på olika långa mandat, och där man flyttas upp i rangordningen när mandatperioden för en suppleant med bättre placering i rangordningen går ut.

Rent konkret skulle det se ut som så att vi i år väljer följande:

• 1 Rangordnad förstesuppleant på en mandatperiod av 1 år.
• 1 Rangordnad andresuppleant på en mandatperiod av 2 år, som blir förstesuppleant sitt andra år i styrelsen.
• 1 Rangordnad tredjesuppleant på en mandatperiod av 3 år, som blir andresuppleant sitt andra år och förstesuppleant sitt tredje år i styrelsen.
  

Nya suppleanter skulle sedan läggas till sist i turordningen som ny tredjesuppleant och sedan öka år för år. Enda gången som en suppleant då aldrig når platsen som förstesuppleant någon gång under sin mandatperiod är om man något år väljer in två nya  suppleanter på lika långa mandatperioder (vilket är möjligt då stadgan tillåter 4 suppleanter). Då kommer den som rangordnas sist av dessa två alltid ligga ett steg efter den andre under hela deras gemensammaa mandatperiod.

För att implementera systemet där suppleanter flyttas upp bör det finnas ett beslut från årsmötet att luta sig mot för framtida valberedare. Därför behövs, om det här ska göras, en fråga om stadgetolkniing väckas där man fattar ett beslut med en lydelse av ungefär det här slaget:

"I paragraf 13 om val av styrelse i fråga om rangordning på suppleanter skall stadgan förstås som så att nyvalda suppleanter alltid rangordnas efter de som sitter kvar från föregående år, och att de som sitter kvar från föregående år behåller sin inbördes rangordning. Vid nyval av suppleanter med olika lång mandatperiod skall den suppleant som har kortast mandatperiod rangordnas först av de nyvalda."

Men detta är som sagt bara en tanke som finns hos valberedningen, och inget som är hugget i sten. Så synpunkter välkomnas mer än gärna på de här idéerna.

Ska IT vara ett eget ämne i Skolan?

Camilla Lindberg (fp) anser i en artikel på Svd Brännpunkt att IT bör bli ett eget ämne i grundskolan. Jag ser en del fördelar och en del nackdelar med förslaget och kan därför inte på rak arm säga vad jag tycker om frågan. Men det är givetvis bra att den lyfts, och det är en typisk sådan frågeställning som jag hoppas att Piratpartiet ska kunna skapa sig en uppfattning om under Uppsalaparley som kommer att avsluta superveckan i Uppsala.

Kom gärna med dina synpunkter i ämnet redan här ock nu i kommentarsfältet så ska jag ta med mig dem till Parleyt.

EDIT: Upptäckte att Anna Svensson har skrivit en längre kommentar om samma artikel.