Piratpartiet i gammelmedia och en passus om skolpolitik

Vår partiledarduo fick en debattartikel publicerad i Svenska dagbladet nyligen där de ifrågasätter varför de flesta politiker är beredda låta de fundament som vår demokrati bygger på sättas på undantag så fort man pratar om nätet (noterar även att de till min stora glädje trycker på begreppet fokusparti i slutklämmen).  

Farmor Gun skriver samma dag i Norrtälje tidning att rätten till privatliv måste återupprättas, och lyfter fram FRA-lagarna som ett tydligt exempel på hur staten valt att öka övervakningen av oss medborgare.

Bägge artiklarna är välskrivna och trycker på extremt viktiga frågor, men jag kan inte låta bli att tycka att det kanske vore önskvärt att vi inom Piratrörelsen faktiskt även började skriva mer om det fantastiska samhällsvärde som en ökad kulturspridning skulle innebära. Urholkningen av våra demokratiska fundament är med all rätt oroande, men om vi pirater enbart visar på bristerna i de gamla partiernas politik och inte samtidigt lyckas förmedla en tydlig vision om vilket samhälle vi vill se istället kommer vi aldrig kunna samla det stöd vi behöver i höstens val.

Internet har inneburit en fundamental revolution när det gäller spridning och skapande av kultur och kulturella artefakter. Idag har en medborgare i Sverige i stort sett obegränsad möjlighet att ta del av kultur från världens alla hörn. Vidare har nätet inneburit ett skifte i hur unga umgås och kommunicerar vilket med all sannolikhet kommer få enorma konsekvenser på sikt för hur samhället fungerar. En förändring som skolan totalt misslyckats att anpassa sig till. Där ser vi istället en utveckling åt rakt motsatt håll, tillbaks till katederdisciplin och raka bänkrader. En modell anpassad för ett industrisamhälle som vi sedan länge lämnat bakom oss och som ifrågasätts av nästan all forskning på området.

Piratpartiet har, med sitt fokus på kulturspridning, deltagarkultur och fri kunskap, en möjlighet att fylla ett tomrum i den svenska skoldebatten och visa att det som behövs idag inte är en återgång till ett föråldrat system där magistern härskar oinskränkt i klassrumet utan istället ett radikalt annorlunda sätt att se på skolan. Både vad gäller lärarens roll, som måste förändras till en vägledare snarare än en kunskapsförmedlare, och vad gäller skolans lokaler. Fyrkantiga klassrum med bänkrader som riktas i raka led mot en kateder var kanske en fungerande modell i en skola som skulle fostra barn in i industriarbetarrollen. Men det ger inte dagens unga någon förberedelse alls inför det arbetsliv inom kunskapsproduktion, tjänstesektor och service som väntar det stora flertalet av dem. Och det kan knappast sägas vara utvecklande för dem som människor.

Piratpartiet skulle, om vi vågade, tillföra något nytt i skolpolitiken. Vi skulle kunna stå för en skola som aktivt stöder ungas behov av kulturspridning och deltagande. Vi skulle kunna stå för en skola som motarbetar de digitala klyftor som riskerar att uppstå mellan de som tagit till sig den nya tekniken i hemmet och de som kommer från en IT-fattig bakgrund.

Piratpartiet skulle kunna stå för den skola som bäst möter de behov kunskapssamhället ställer på framtidens generationer.

För idag finns det ingen annan som gör det.

Ändrat tonläge i gammelmedia?

Jag tror inte att jag är den ende som upplever att sättet som Piratpartiet skildras å i gammelmedia har förändrats sedan domen föll mot männen bakom The Pirate Bay. Oavsett om artiklarna är förlöjligande, nyfikna eller skönmålande så förhåller de sig till partiet på ett nytt sätt. Helt plötsligt så finns vi på den politiska kartan. Vi är inte längre en politisk kuriosa utan behandlas nu som en aktör bland andra.

Från akademiskt håll sägs att vi infört en ny politisk dimension, jämförbart med när miljöpartiet slog igenom. Det är visserligen en liknelse som vi själva använt sedan 2006, men det är givetvis mer trovärdigt när statsvetaren Ulf Bjereld för fram påståendet. En annan statsvetare som anser att vi kan komma att lyckas med vår ansats att ta oss till Europaparlamentet är Mikael Sundström, som är aktiv demokratiforskare vid Lunds universitet.

Det är onekligen en intressant period att vara pirat, och EU-kandidat.

Ung Pirat i gammelmedia och Kina

För ett par dagar sedan skrev jag att Riksdag & Departement uppmärksammat att Ung Pirat har har den tredje högsta medlemssiffran i de ansökningar till Ungdomsstyrelsen som skickats in från de politiska ungdomsförbunden. Nu har gammelmedia snappat upp nyheten och återger den på lite olika håll och kanter.

Ett par bloggare nämner också nyheten.

Det finns även en intervju med vår förbundsordförande Stefan Flod på svt.

Stefan berättar förresten på sin blogg att Amelia Andersdotter från Ung Pirats förbundsstyrelse ska representera LSU på World Urban Forum i Nanjing Kina. Amelia deltog tillsammans med mig på en utbildning om EU som LSU anordnade för någon vecka sedan och om någon har kunskapen och kompetensen att företräda Ung Pirat och sveriges ungdomsorganisationer så är det hon. Kika gärna på den wiki om beslutsprocesserna i EU som hon startat upp. Även om EU-byråkratin är enormt invecklad och krånglig så går det att sätta sig in i hur systemet är uppbyggt. Och det är nödvändigt att göra om man vill kunna påverka besluten som fattas.

Gammal gammelmedia?

Rasmus Fleischer skriver ett inlägg om begreppet gammelmedia som får mig att tänka till. För visst begår jag ofta felet som Rasmus pekar på och buntar ihop flera olika medier med varandra och drar dem över en kam. Givetvis är det inte ett konstruktivt förhållningssätt och det döljer den interdependens som jag tror har vuxit fram mellan det journalisitiska medialandskapet, med tidningar och tv i spetsen, och det medborgliga medialandskap som bloggarna utgör.

Ett exempel på hur gammalmedia (om ni ursäktar min användning av ordet) och bloggarna verkar ha funnit varandra är ju FRA-frågan. Efter att bloggbävningen skakat igång debatten även i gammelmedia så har bloggandet om FRA vuxit till att bli en lika stor nyhet som FRA-lagen i sig. Stefan Hallgren har en mer konfrontationistisk bild av effekten av att internet på allvar flyttat tillgång till information från olika elitgrupper till allmänheten. Även om han gör en hel del viktiga poänger tror jag att han övertolkar inslaget av konflikt. Jag är övertygad om att de berörda yrkesgrupperna kommer omformas snarare än utraderas

Bloggar och nyhetsvärdet av tidningar

Någon dag efter att det dykt upp i bloggosfären så kommer även gammelmedia med nyheten att EU vill registra bloggare. På Sveriges radios hemsida kan man lyssna på den estländska europaparlamentarikern Marianne Mekko som ligger bakom galenskaperna. Gör inte det! Jag tror att jag blev dummare av att höra på hennes nonsens. I samma radioinslag finns däremot bra repliker från emma som är värt att lyssna på där hon, med betydligt mer tålamod än jag skulle ha haft, bemöter parlamenariker Mekkos svammel.

Vill man göra något kreativt mot det här eländet ger Henrik lexandersson tips om hur man kan stötta det motstånd mot förslaget som finns i EU-parlamentet. Henrik Alexandersson ska även ha cred för att ha varit först med nyheten. Därifrån spred den sig till andra bloggar och två dagar senare dyker den upp i gammelmedia.

Imorgon kommer Ung Pirats förbundskongress dra igång här i Uppsala. Unga Pirater från rikets alla hörn kommer att samlas för att diskutera förbundets inriktning och verksamhet det kommande året. Stor del av kongressen lär handla om hur vi praktiskt ska genomföra projektet Ung Pirat: hållbarhet och deltagande med fokus Europa som vi nyligen fått beviljat medel till från Ungdomsstyrelsen. Trots alla fördelar med att kommunicera online så är jag övertygad om att det fortfarande är i den här typen av fysiska möten som de bästa tankarna växer fram. Så när kongressen är över kommer vi ha en lysande verksamhetsplan antagen. Vem vet, om ett par dagar kanske det till och med dyker upp en notis om det hela i gammelmedia.

Gammelmedia och FRA, nyhetens behag är snart över

Det ska bli intressant att se hur länge FRA-lagen lyckas leva kvar som en nyhet i gammelmedia. Jag skulle tippa att i bästa fall kan den ständigt återkommande nyhetstorkan i juli leda till att en och annan journalist petar lite i övervakningsfrågan för att fylla ut sidan 18 i någon undanskymds landsortstidning. Utöver det är nog nyheten över nu. Gammelmedia blickar framåt, saker som har skett är inte intressanta att rapportera om, åtminstone inte om man får tro nyhetschefen på tv4uppland som jag samtalade med som hastigast när jag var där för att prata om lanseringen av Utbildning Straffbart? i jobbet för någon vecka sedan.

Själv har mitt användande av gammelmedia som förmedlare av nyheter ständigt minskat. En strid ström blogginlägg dimper dagligen ner i min RSS-läsare och blir med lite tur lästa. I mina mailboxar trillar var vecka olika nyhetsbrev ned. Så när ett nyhetsbrev från NITA hänvisade till ett av många blogginlägg som jag försummat att läsa på sistone kunde jag inte annat än avsätta lite tid och se vad Rasmus skrivit för klokt den här gången.

Det visade sig vara en en recension av boken Allt mitt är ditt; Fildelning, upphovsrätt och försörjning som skrivits av Johan Söderberg. En bok som jag, efter att ha läst Rasmus recension, ska gå och köpa imorgon. Kanske kommer det en recension av boken även här inom kort.