Det är dags att runda av

Jag hade tänkt blogga regelbundet från Almedalsveckan i år, men lyckades bara prestera ett enda inlägg. Och jag kan inte skylla bristen på inlägg på den dåliga täckningen eftersom jag hade fullt fungerande internet där jag bodde, utan den beror enbart på mig själv. Inte heller har jag lyckats skriva ihop de tankar kring hur Piratpartiets deltagande på Almedalen nästa år bör se ut som jag gått omkring med sedan årets politikervecka (läs dock gärna Victorias genomtänkta utvärdering av veckan, hennes reflektioner ligger väldigt nära mina).  Inte heller Piratnätets närvaro på Arvikafestivalen har jag orkat blogga om. 

Jag har helt enkelt tappat orken och lusten att driva den här bloggen vidare.  Så därför har jag bestämt mig för att sluta nu i det kommande månadsskiftet. Men försmäkta inte. Fram tills dess kommer jag försöka leverera ett antal blogginlägg som legat på lager och inte riktigt kommit ur mig. Och även efter att den här bloggen upphört kommer jag fortsätta att skriva ner mina tankar. Jag jobbar på en bok om min tid i piratrörelsen som är planerad att bli klar framåt våren, jag kommer att skriva en framtidsvision i 2022, och slutligen så planerar jag en framtida karriär som forums- och kommentarstroll. Och så har vi ju min kommande modeblogg som jag planerar att lansera någon gång i höst (för den som inte kan vänta tills dess på att läsa om modetrender i piratpartiet rekomenderar jag Mimmis strålande inlägg).

Allt har sin tid, och för den här bloggen är tiden snart slut. Det har varit en givande resa, och jag är extremt tacksam för alla kommentarer och annan feedback som jag har fått genom åren.

Brysselkoll

Jag har varit nere i Bryssel ett par veckor nu den här gången, och sakta känner jag att jag börjar få lite koll på hur allt funkar här. Att jag lyckades bena ut förutsättningarna för Amelias tillträde lyfte bort en enorm stressfaktor från min axlar. Det är inte vetskapen om att man inte har någon fast inkomst som tär på en, utan ovetskapen om hur länge det kommer att vara så. Nu vet jag attjag inte kommer ha en fast anställning här förrän absolut tidigast i höst, och jag vet även att jag kan förvänta mig att ha mer exakt koll på läget i slutet av april. Så en sak mindre att oroa sig över. I alla fall för stunden.

Jag har även kommit in i någon form av vardagslunk med rutiner för när jag tar mig till jobbet, lunchande, matlagning på kvällarna i mitt tillfälliga boende och givetvis den obligatoriska after work-ölen på fredagarna. Jag lyckades till och med gå och tvätta mina kläder i en tvättomat, en alldeles ny upplevelse i mitt liv.

Slutligen vill jag gratulera Johan "Ludde" Lundin som vann min namntävling för min kommande modeblogg. Han slängde iväg ett namnförslag på facebook och är nu den lycklige vinnaren av en middag nästa gång han har vägarna förbi Bryssel. Stort grattis till honom.

Namntävlingen till modebloggen slutar på onsdag

Jag utlyste en namntävling till min kommande modeblogg här för någon dag sedan där folk fick lämna in förslag till vad den ska heta. En förfrågan gick även ut på Twitter och ett antal förslag har nu trillat in. Men så slog det mig att jag glömde sätta ett sistadatum för när man kan lämna in bidrag. Så det sätter jag nu. Namnförslag mottages fram till kl 24.00 på onsdag kväll. Vinnaren presenteras sedan någon gång under nästa helg när jag bestämt mig för ett alternativ.

Ny favoritblogg

Via Mymlan hittade jag en fantastisk ny blogg jag aldrig sett förut. Och redan efter att ha läst två inlägg var jag på väg att vika mig dubbel av skratt. Vilket ju inte alls är bra med min onda rygg och allt.

Men den slängs i alla fall in i min blogglista till höger, långt nere i kategorin andra bloggar.

Saker att glädjas åt och saker att sörja över

Jag läser på Rasmus blogg att en italiensk domstol har dömt att den blockering av The Pirate Bay som ifpi lobbat igenom är olaglig. Detta är givetvis en stor seger för alla oss som vill ha ett fritt och ocensurerat internet.

En annan god nyhet på ungefär samma område är att det förslag om att reglera bloggar på nätet som den estländska EU-parlamentarikern Marianne Mikko fört fram och som jag skrivit om tidigare har fallit.

Kampen för att behålla det öppna och lätt kaotiska nätet som har blivit vår tids största möjlighet till medborgarinflytande över den demokratiska processen är förmodligen en av de viktigaste strider som förs just nu. Men censur och reglering är inte det enda som hotar vår kommunikation på nätet. Frågan kring FRA-lagen här i Sverige är till stor del samma problematik. Och där ser det betydligt mörkare ut. De folkpartistiska riksdagsledamöter som så sent som den 16:e september sade sig stå upp för vår rätt att inte bli avlyssnade av staten verkar ha gjort en kovändning i frågan och förhandlat fram ytterliggare en kompromiss. Men det är uppenbart att de i sin iver att komma överens med regeringen missat grunden i kritiken mot lagen. Nämligen att FRA inte ska ha möjligheten att komma åt folks internettrafik. Som tur är kommer kritiken inte tystna. Åtminstone inte så länge vi har ett fritt internet där vi medborgare kan föra fram våra åsikter.

Det finns redan kritik mot förslaget hos Anna Troberg, Rick Falkvinge, Christian Engström, marie Andersson, Peter Sunde, Daniel Brahneborg, Maria Ferm, Mark Klamberg (som ska ha en stor eloge för sitt civilkurage att lämna folkpartiet som protest mot den nya uppgörelsen), Jonas Morian, Magnus Norell, Henrik Alexandersson, Blogge och mängder av andra bloggare.

Åter till Radio Uppland

Blev precis uppringd av en person på Studio Uppland. De vill ha dit mig igen på måndag för att diskutera hur ny teknik påverkar vår vardag på olika sätt som man kanske inte tänker på. Förhoppningsvis hittar de även någon mer bloggare med bättre koll på den praktiska sidan av tillämpningen av ny teknik, min kunskap på området är ju i högsta grad teorerisk.

När jag letade runt efter andra bloggare från Uppsala upptäckte jag bloggkartan Så nu finns min blogg på kartan. Får se om det genererar någon ökad trafik.

Den opolitiska ungdomen?

Ibland i mina mer pessimistiska stunder tror jag att begreppet ungdom skapades för att ge äldre vuxna en ursäkt att inte förstå yngre vuxna. Samtidigt skapar ordet en identitet som blir svårsläppt. Såhär närmare trettio år fyllda så har jag fortfarande lättare att identifiera mig med ungdomar i tjugoårsåldern än med gamlingar i förtioårsåldern. Det är å andra sidan kanske inte så konstigt då jag ju faktiskt har varit tjugoåring själv men ännu inte haft nöjet att uppleva livet som förtioåring. Och tänker man efter så borde faktiskt alla äldre ha någon form av förmåga att relatera till de yngre. Men dessvärre verkar så inte vara fallet. Åtminstonde inte om man tittar till beslutsfattare och byråkrater inom förvaltningen.

Ungdomsstyrelsen har gjort en undersökning av ungas levnadsvilkor. I den gör de en översikt över ungas politiska engagemang. I god tradition så berättar de om hur ungdomar sviker de politiska ungdomsförbunden. en trend som vi i Ung Pirat inte märker av alls. Hos oss ökar fortfarande medlemsantalen. De dalande siffrorna använder de sedan som ett belägg för att ungas politiska engagemang skulle minska.

Eva Westerberg och Hanna Hallin skriver i en debattartikel på politikerbloggen egentligen allt som behöver sägas om hur Ungdomsstyrelsen skjuter brevid målet när de ställer upp vilka aktiviteter som räknas som politiskt engagemang. Ungdomsstyrelsen har helt enkelt inte förstått att ungas vardag till stor del utspelar sig på nätet idag och att det därför är fullkomligt naturligt att det politiska engagemanget uttrycker sig i form av bloggande, foruminlägg och genom att bedriva nätkampanjer. Men att inte heller insändare till tidningar och deltagande i debattprogram på TV räknas in är för mig helt obegrlipligt. Kanske är det, som Eva och Hanna skriver, att Ungdomsstyrelsen helt enkelt föreställer sig den unge politiskt intresserade människan som en person fullt upptagen med att bära "palestinasjal, kasta sten och vara allmänt arg".

På något sätt kan jag inte låta bli att känna mig en smula förnärmad av Ungdomsstyrelsens definitioner på politisk aktivism. Jag har varit engagerad i skolpolitik sedan jag någonstans i mellanstadiet hamnade i min skolas elevråd. Mitt engagemang i elevråden fortsatte under högstadie och gymnasie. Och som student har jag varit engagerad i kår- och nationsliv samt andra studentorganisationer.

Jag har även varit engagerad i olika ideella organisationer, främst inom Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund, i stort sett så länge jag kan minnas, och även om den politiska dimensionen inte var huvudsyftet inom Sverok så fanns det hela tiden en tydlig politisk medvetenhet i vår strävan att få de former av deltagarkultur som vi företrädde att bli accepterade av den äldre generationen. Men inget av dett räknas av Ungdomsstyrelsen eftersom vi inte bojkottade något, ordnade demostrationer eller orsakade skadegörelse. Vi sysslade med folkbildning, skrev debattartiklar och sysslade med påverkansarbete mot de kommuner och landsting som vi ville bli accepterade av. Verktyg som för mig är själva grunden i den form av demokrati vi lever i här i Sverige.

Jag kanske kan glädja mig att jag äntligen blivit politiskt aktiv i Ungdomsstyrelsens ögon då jag år 2006 blev medlem i Piratpartiet och var med och startade upp Ung Pirat. Men risken är väl att de enbart skulle ta det som ett belägg för att jag numera är vuxen, eftersom ungdomar ju inte sysslar med den typen av politik.

Ett annat exempel på hur den äldre generationen totalt missförstått hur yngre använder sig av internet är det förslag som ligger i EU-parlamentet om att reglera bloggar. Henrik Alexandersson har följt arbetet med förslaget i EU under en längre tid, och för er som inte hört om det tidigare kan jag verkligen rekomendera en läsning av hans tidigare inlägg om ämnet.

Förbundskongressen och världen utanför

Klockan tolv på dagen igår avslutades Ung Pirats andra förbundskongress. Precis som förra året hölls tillställningen i Uppsala. Unga pirater från våra lokalavdelningar runt om i landet har under helgen lagt ned otaliga timmar för att gemensamt besluta om vad förbundets verksamhet under det kommande året ska fokusera på, och hur vi ska genomföra projektet Hållbarhet och deltagande med fokus Europa som vi beviljats projektstöd för från ungdomsstyrelsen.

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla i förbundsstyrelsen som hjälpt till att rodda kongressen, till våra funktionärer som gjorde en strålande insats under kongressen, och inte minst till våra ombud som efter att ha stött och blött vår verksamhetsplan i åsiktstorgen till slut antog ett dokument som höjt sig ett par rejäla snäpp från det förslag som vi i styrelsen lade fram till mötet.

De senaste dagarna har varit intensiva. Men otroligt givande och fantastiskt roliga. När jag ser det engagemang som finns hos de aktiva i piratrörelsen och hur alla brinner för våra frågor så blir allt slit och släp som jag, och andra med mig, har lagt ner för att bygga upp Ung Pirat genast värt det med råge och kommer ge oss i förbundsstyrelsen en stabil bas att bygga förbundets verksamhet kring.

Men omvärlden stannar inte upp enbart för att Ung Pirat håller kongress. FRA-debatten rullar vidare. Nu är det FRA som skickat fram sina förespråkare för att försvara lagen. De måste ha missat att lyssna på Reinfeldts vädjan att låta bli att prata om den stora elefanten mitt i rummet.

Henrik Alexandersson gräver vidare i vad Marianne Mikko egentligen menar med sin idé om att reglera bloggar. Med tanke på hur mycket uppmärksamhet det här pinsamt dumma förslaget har fått så kan jag inte tänka mig att de kan igenom EU-parlamentet. Men å andra sidan så har EU en ovana att överaska med otrevligheter långt värre än vad jag kan föreställa mig.

Vill även omnämna den tredje internationella piratkonferensen som hölls samtidigt som Ung Pirats kongres, fast på annat håll i Uppsala. Den gemensamma plattformen inför EU-valet som konferensen antog såg väldigt lovande ut. Och en statsvetare som intervjuats av TT bedömmer våra chanser i EU-valet som goda.

Och en av piratbuktens företrädare tar nu och öppet visar sitt stöd för det vi i Piratpartiet försöker åstakomma genom att bli Guldpirat och uppmana andra att bli det. Förtroendet värmer. Och det tål att sägas att var donation spelar roll. Stor roll. För till skillnad från riksdagspartierna som lever gott på sitt partistöd så är Piratpartiets ekonomi helt beroende av de donationer som vi får in.

Slutligen hoppas jag se så många som möjligt på Piratpartiets och Svart måndags bananrepublikfest i Stockholm på torsdag.

Bloggar och EU

Samtidigt som spinnmaskinen har satt igång för att dämpa kritiken mot den estländska EU-parlamentarikern Marianne Mikkos (s) världsfrånvända förslag att bloggar ska registreras och regleras värmer det att se hur ledarskribenter runt om i landet uttrycker sitt stöd för en livskraftig, oreglerad och vildvuxen bloggdjungel. Nedan följer ett par citat som förtjänar att lyftas fram:

"Att registrera alla bloggare för att komma åt några få kriminella är dock lika dumt som att låta FRA massavlyssna svenskarna." - Ulrika Hotopp, Sydsvenska Dagbladet

"Bloggarna är en oumbärlig del av det demokratiska samtalet." - Niklavs Lapukin, Uppsala Nya Tidning

"Men bloggen är också en yttrandefrihetsfaktor av format. Och precis som i den traditionella medievärlden är anonymitet i vissa fall en viktig demokratifråga." - Sven-Åke Olofsson, Helsingborgs Dagblad

"Sanningen är väl den att det är makten som känner sig hotad. Måhända är EU-parlamentarikerna vana att kunna tvinga fram replikrätt genom sin maktställning. Men med bloggsfärens intåg i samhället har makten över opinionsbildningen hamnat i miljoner vanliga medborgares händer. Det är en demokratisering utan dess like." - Stefan Olsson, Smålandsposten

"Precis som vi aldrig skulle acceptera registrering av tidningar utifrån ”åsikt och agenda”, måste samma principer för yttrandefrihet gälla medier som bygger på ny teknik." - Paulina Neuding, Svenska Dagbladet

"MAN BEHÖVER INTE älska alla bloggar för att försvara själva systemet, att människor kan lägga ut sina tankar och ha kontakt med andra. Men det förefaller som om en del makthavare blir frustrerade när det inte finns övervakning av nästan alla medborgerliga aktiviteter." - Peter Swedenmark, Västerbottens Folkblad

Bloggar och nyhetsvärdet av tidningar

Någon dag efter att det dykt upp i bloggosfären så kommer även gammelmedia med nyheten att EU vill registra bloggare. På Sveriges radios hemsida kan man lyssna på den estländska europaparlamentarikern Marianne Mekko som ligger bakom galenskaperna. Gör inte det! Jag tror att jag blev dummare av att höra på hennes nonsens. I samma radioinslag finns däremot bra repliker från emma som är värt att lyssna på där hon, med betydligt mer tålamod än jag skulle ha haft, bemöter parlamenariker Mekkos svammel.

Vill man göra något kreativt mot det här eländet ger Henrik lexandersson tips om hur man kan stötta det motstånd mot förslaget som finns i EU-parlamentet. Henrik Alexandersson ska även ha cred för att ha varit först med nyheten. Därifrån spred den sig till andra bloggar och två dagar senare dyker den upp i gammelmedia.

Imorgon kommer Ung Pirats förbundskongress dra igång här i Uppsala. Unga Pirater från rikets alla hörn kommer att samlas för att diskutera förbundets inriktning och verksamhet det kommande året. Stor del av kongressen lär handla om hur vi praktiskt ska genomföra projektet Ung Pirat: hållbarhet och deltagande med fokus Europa som vi nyligen fått beviljat medel till från Ungdomsstyrelsen. Trots alla fördelar med att kommunicera online så är jag övertygad om att det fortfarande är i den här typen av fysiska möten som de bästa tankarna växer fram. Så när kongressen är över kommer vi ha en lysande verksamhetsplan antagen. Vem vet, om ett par dagar kanske det till och med dyker upp en notis om det hela i gammelmedia.

Samtidigt i Uppsala blir snart en svartblogg?

Det verkar som om EU kan tänkas vilja införa registrering av alla bloggare. Allt i det goda syftet att se till att ingen kränks på nätet. Hur de ska kontrollera att alla verkligen registrerar sina bloggar är bortom min fantasi. Hur de ska kunna dra en gräns mellan blogg, onlinedagbok, bilddagbok med kommentarer, vanliga hemsidor där folk skriver vad de tycker eller för den delen någon annan webbsida är bortom mitt förstånd. "Nej mr EU, det här är ingen blogg, det här är en statisk hemsida som jag uppdaterar med nyheter dagligen"

Det tragiska är att det blir så tydligt att den gamla generationen inte förstår nätets natur. Det finns helt enkelt inget sätt att genomdriva en sådan här reglering utan att döda nätets idé. Majoriteten av alla bloggare kommer bli svartbloggar, antingen för att de inte vill registreras, eller för att de inte ids. Själv tillhör jag det första lägret. Jag är inte det minsta intresserad av att få min blogg registrerad och kontrollerad.

Går det här heltokiga förslaget kommer den här bloggen förvandlas till en svartblogg. Ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan de kommer fram till att det behövs starka tag mot de oregerliga svartbloggarna efter att väl registreringen införts.