Förr eller senare måste man välja sida

Jag brukar försöka undvika att måla upp saker i dikotomier, men när det gäller synen på fildelning finns det faktiskt enbart två rimliga sätt att förhålla sig. Antingen så anser man, så som vi pirater gör, att upphovsrätten i sin nuvarande skepnad har nått vägs ände och måste reformeras i någon form för att anpassas till hur digitaliseringen förändrat våra kommunikationsmöjligheter (även om man inte nödvändigtvis måste anse att den ska upphöra helt) eller så anser man att upphovsrätten har ett naturrättsligt värde och måste värnas oavsett vilka kostnader det medför för samhället. Alla andra varianter innebär att man accepterar en diskrepans mellan lagen och den allmänna samhällsmoralen, vilket knappast är ett lovvärt förhållningssätt.

Piratpartiet har tagit ett progressivt ställningstagande och vill se en ny upphovsrätt som är kraftigt inskränkt till skillnad från den juridiska cancersvulst vi har fått idag. Och vi har ett starkt stöd bland samtliga partiers ungdomsförbund, vilket inte är särskilt konstigt då deras medlemmar vuxit upp i det digitala samhället. Men för var reaktion finns en motreaktion. Och det kommer förmodligen vara politiskt lönsamt att placera sig på motsatt planhalva och hävda den naturrättsliga synen på upphovsrätt.

"Kulturarbetare har rätt till frukten av sitt arbete, och den principen måste vi som politiker stå upp för" säger Göran Hägglund till sina partimedlemmar, utan att gå in på att den "frukt" upphovsrätten är inte kan jämföras med frukten av annat arbete. Råvaran som brukas, vårt gemensamma kulturarv, knappast kan sägas ägas av kulturarbetaren. Och belöningen som frukten ger är ytterst nyckfull, och beroende på andras intresse av att i efterhand betala för reproduktioner av kulturella artefakter. Det stora flertalet kulturarbetare kan inte äta sig mätta på upphovsrätt, och kommer inte kunna det i Göran Hägglunds framtidsutopi heller.

Men Hägglund kommer säkerligen vinna ett par promille i mätningarna genom att "stå upp" för upphovsrätten. Frågan är dock hur mycket intern splittring han skapar på vägen genom att gå i en inriktning som saknar stöd hos partiets ungdomsförbund.

Förr eller senare måste man välja sida. Om kristdemokraterna gynnas i mätningarna och nästa års riksdagsval genom sin upphovsrättsvurmande inställning så kommer det förmodligen leda till att de blir än mer obenägna till att stödja de nödvändiga förändringar som behövs på området. Därför vill jag uppmuntra alla sympatisörer eller aktiva inom kristdemokraterna som anser att partiet inte bör föra en upphovsrättsfundamentalistisk politik att visa sitt missnöje genom att sluta stödja partiet tills er partiledare tar sitt förnuft till fånga.

Ni är alltid välkomna hos oss i Piratpartiet så länge.

Två dåliga nyheter

Det har kommit två dåliga nyheter idag på upphovsrättsområdet.

Den ena är att Solna tingsrätt har valt att gå på antipiratbyråns linje när det gäller det första fallet av tillämpningen av den nya IPRED-lagen. Det innebär att internetleverantören EPHONE tvingas lämna ut abonnentuppgifter om en privat FTP-server varifrån Antipiratbyrån säger sig kunna bevisa att upphovsrättsskyddat material tillgängliggjorts. Emma påpekar mycket riktigt att problemet i grunden är lagen i sin helhet. Oavsett om tingsrättens utfall kanske är i enlighet med lagen så visar det ju bara att vi kan vara säkra på att en lag som så tydligt tar sida för enskila rättighetshavares intressen före allmänna rättsprinciper oundvikligen kommer att leda till usla utfall. Att det på sikt kan ge Piratpartiet ökat stöd känns som en klen tröst i sammanhanget.

Amelia Andersdotter och jag har skrivit mer om domen på newsmill. Amelia har även en läsvärd debattartikel i DN om hur undantagen i upphovsrätten satts på undantag när det gäller EU-harmoniseringen på området.

Den andra dåliga nyheten är att hovrätten kommit fram till att Tomas Nordström, domaren i Pirate Bay målet, inte var jävig trots sitt medlemskap i en upphovsrättsvurmande organisation. Jag är inte förvånad att hovrätten kom till den slutsatsen, även om jag kan konstatera att min gräns för upplevd jävighet uppenbarligen är lägre än hovrättens.

Ett tredje elände som cirkulerat de senaste dagarna är åtalet mot en man som länkat till en hockeysändning från Canal+. Oscar Swartz har ett uttömmande inlägg om det hela.

Piratpartiet går in i den gröna gruppen

Idag kom så slutligen beskedet om vilket partigrupp som Piratpartiet kommer sitta i nere i europaparlamentet. Vi kommer tillhöra gruppen Greens/European Free alliance som en oberoende gruppmedlem. Vi kommer alltså inte ingå i European Greens eller i EFA, de två paneuropeiska partier som utgör majoriteten av gruppen.

Även om det verkar finnas kritik inom styrelsen kring processen, så verkar det som om de flesta är nöjda med utfallet. Själv tror jag att det är ett lysande val. De tveksamheter som stod kring den gröna gruppen var främst om de skulle kräva att vi skulle ingå i det paneuropeiska gröna partiet, European Greens, vilket vi aldrig skulle kunna göra och samtidigt hävda vår självständighet. Men när det nu löstes, och vi dessutom lovades vissa resurser från gruppen känns det som om vi landat i ett bra resultat.

DN har varit snabba och gjort en analys av vårt val, där de även pratat med Carl Schlyter från Miljöpartiet som är noga med att betona vårt oberoende. Jag hade nöjet att föra ett samtal med Carl Schlyter kring integritetsfrågor i Uppsala inför valet, och är övertygad om att han kommer vara ett starkt stöd för oss och våra frågor inom den gröna gruppen. Även om Peter Eriksson fortfarande verkar ha en skeptisk inställning till oss.

SvD har också skrivit om vårt val, och fokuserar i sin artikel på att vi inte kan placeras in i ett block. Men därifrån drar de den halsbrytande kopplingen att vi skulle vara ett mittenparti. Sen när blev det mitten att inte finnas med på skalan?

Här finns pressmeddelandet från Greens/EFA om vårt val av grupp.

Så vilken partigrupp blir det nu då?

Fick precis veta att valet av vilken partigrupp som Piratpartiet ska ingå i har fattats ikväll och kommer att offentliggöras på en presskonferens imorgon. Det ska bli intrssant att se vilket beslut som styrelsen har tagit, och vad det kommer innebära för oss i praktiken.

Tror jag ska sätta mig på tåget och åka dit och delta. Alltid roligare att få höra goda nyheter ansikte mot ansikte än över nätet.

Dags för Piratpartiet att se över sin inställning till varumärken?

I Piratpartiets principprogram står följande om varumärken:

Varumärken är i första hand ett skydd för konsumenterna. Vi anser att varumärkesrätten i huvudsak fungerar bra idag, och föreslår inga förändringar.

Jag tycker att det är en något felaktig beskrivning av hur varumärkesrätten faktiskt fungerar idag, och en styvmoderlig behandling av ett område av immaterialrätten som jag gärna skulle se att Piratpartiet uppdaterade. Det finns en tydlig tendens att varumärkesrätten används för att skydda produkter från billigare efterlikningar utan att det finns minsta risk för förväxling. Det är givetvis en vettig strategi från företagens perspektiv som ser om sina ekonomiska intressen, men från ettt konsumentperspektiv så leder det till att konkurrensmöjligheten minskar vilket knappast gynnar konsumenterna.

I Italien är det kriminaliserat att köpa ett plagiat. Det vill säga den konsument som medvetet väljer att köpa en kopia är kriminaliserad och riskerar ganska stora böter. Syftet är att avskräcka människor från att medvetet köpa billiga kopior av märkesvaror. En sådan lagstiftning kan knappast sägas vara ett skydd för konsumenterna, och det är definitivt ingen lagstiftning som jag vill se i Sverige. Men med EUs vilja att harmonisera den immateriella lagstiftningen finns det faktiskt en stor risk att vi kommer landa där, även i Sverige.

Därför skulle jag gärna se att Piratpartiets principprogram kring varumärken ändrades så att den lydde ungefär såhär:

Varumärkesskyddet är en inskränkning av friheten i samhället som endast kan rättfärdigas där den tydligt fungerar som ett konsumentskydd. Varumärkesskyddet ska aldrig få användas som ett sätt från företagen att låsa in ett immateriellt värde i en produkt, utan endast för att förhindra att konsumenter ovetandes påluras förfalskningar.

För att säkerställa detta behöver dagens varumärkeslagstiftning ses över och begränsas.

Det kan säkerligen förbättras och förtydligas ytterliggare, men det är i alla fall ett steg bättre än dagens text.

Om någon är sugen att gräva vidare i varumärkesrätten och hur Piratpartiet kan utveckla sin politik på området så kontakta gärna mig. Jag ser gärna att vi samlar en grupp personer som är intresserade av att jobba med just varumärkesfrågorna inom partiet och tar fram lite underlag för ett kommande årsmöte att ta ställning till.