Jag sitter på ett Café på Rue de Luxembourg och dricker upp det sista av min Cappuchino samtidigt som jag funderar på om den muffin som utgjorde min frukost verkligen räcker för att hålla mig mätt fram till lunch. Det är andra dagen i min Brysselvistelse, som sträcker sig fram till onsdag i nästa vecka, och jag har redan alldeles för många intryck att bearbeta.
Jag är här för att förbereda mig på jobbet som kanslichef åt Amelia Andersdotter som det är tänkt att jag ska tillträda så fort hon får observatörsstatus i parlamentet. När hon formellt kommer tillträda som parlamentariker är ännu oklart, och inte heller när observatörsskapet börjr verkar vara helt spikat ännu. Överlag är det mesta kring de nya parlamentarikerna fortfarande väldigt vagt. Men de tjäntemän för den gröna gruppen som vi träffat hittills verkar vilja göra sitt yttersta för att få henne delaktig i gruppen så fort som möjligt.
Resan hit gick via Skavsta flygplats halv sju på torsdagsmorgonen, och eftersom det inte går att ta sig dit från Uppsala så tidigt hade jag slängt ut ett brev till partiets medlemmar i Nyköping med en förfrågan om en soffa att sova på. Att jag fick ett flertal positiva svar visar vilket fantastiskt parti jag valt att engagera mig i och i slutändan ledde mitt önskemål om en sovplats till att jag inte bara hämtades på stationen i nyköping när jag kom dit på onsdagskvällen utan även till en rejl frukost på morgonen och sedan sjuts ut till Skavsta. Så jag vill rikta ett stort och varmt tack till Jan och Richard för att de gav mig en så bra start på resan.
Efter en ganska förvirrad ankomst till vad jag trodde var Bryssels centralstation men som visade sig vara Bryssel station syd så tog jag mig in till parlamentsområdet och mötte upp med Amelia i tid för att göra en intervju med en ung fransman som sökt jobb som pol sek åt Amelia. Han visade sig vara ung och entusiastisk och verkade väldigt driftig, men jag är tveksam till om jag tror att han är vad vi söker efter. Men oavsett var det spännande att göra den första intervjun och det fick mig och Amelia att senare under dagen diskutera vad vi borde prioritera hos en assistent.
Eftermiddagen tillbringades sedan på Christian Engströms kontor inne i parlamentet. Fick en snabb genomgång av HAX över vilka ekonomiska resurser en parlamentariker kan ta i anspråk för olika ändamål samt vilja regler som omgärdade det hela. Jag ska försöka sätta mig in i den ganska omfattande byråkratin som omgärdade pengarna under min julledighet så att vi kan börja använda dem för bra syften direkt när Amelia tillträder som observatör.
Under eftermiddagen hann jag även med att träffa ett par tjänstemän för den gröna gruppen och fick en aning bättre inblick i hur partigrupperna fungerar och jag lovade Erik Josefsson att kolla runt i min bekantskapskrets efter någon som kan koda pearl och som har lite fritid att spendera på att göra världen bättre. Vi behöver nämligen en sådan person för att hjälpa till att underhålla "tratten" en funktion skapad för att underlätta beslutsfattandet för våra europaparlamentariker.
Slutligen så drog jag mig hem till det rum jag via en vänlig partikamrats bekanta fått låna under min vistelse här. Det visade sig vara ett ganska kallt rum i ett miljökollektiv en halvtimmes bussresa från stan, och trots en något otydlig vägbeskrivning tog det mig bara en tjugo minuters irrande innan jag hittade fram. Trött som jag var efter en lång dags promenad orkade jag bara sitta uppe och diskutera miljöfrågor och överflödsproblematiken i någon timme innan jag drog mig tillbaks för kvällen.
