Spanien föreslår övergångsregler som öppnar för de nya EU-parlamentarikernas inträde som parlamentariker redan i december 2010

Nu har Spanien lagt det förslag med övergångsregler som ska öppna upp för att EU-parlamentet utökas med de 18 nya parlamentariker som vissa länder ska få enligt Lissabonfördraget. Fördragsförslaget innehåller inget oväntat när det gäller tillsättandet av Lissabonparlamentarikerna utan föreslår enbart de tre lösningar som ministerrådet redan enats om:

a) antingen genom allmänna, direkta ad hoc-val i den berörda medlemstaten i enlighet med
tillämpliga bestämmelser för valen till Europaparlamentet, eller
b) genom hänvisning till resultaten av valen till Europaparlamentet den 4−7 juni 2009, eller
c) genom att den berörda medlemsstatens nationella parlament bland sina ledamöter utser det
antal ledamöter som krävs enligt ett förfarande som fastställs av var och en av dessa
medlemsstater.

Det är alternativ c, skapat för att tillgodose intressena hos Frankrikes president, som riskerar att göra att parlamentet sätter sig på tvären och sinkar processen. Genom att ha fått igenom sitt undantag säkrar Sarkozy att en av de två franska platserna tillfaller hans parti, vilket alternativ a inte skulle ha gett honom. Eftersom alternativ c dessutom innebär ett undantag från principen om att alla parlamentariker ska vara direkt folkvalda till EU-parlamentet av folket i Europa har det väckt stark kritik hos främst liberala parlamentariker med rättspatos.

Om den tidsplan som finns i tilläggsprotokollet följs kommer de nya parlamentarikerna tillträda första december 2010, men för att så ska vara fallet måste allting gå som på en räls. Ett antal hinder hotar att sätta käppar i hjulet.

Det första är EU-parlamentet själva.  Lissabonfördraget ger parlamentet betydligt mer inflytande än tidigare över förändringar i de fördrag som ligger till grund för EU och det normala förfarandet är därmed att det ska hållas ett konvent, vilket är en allt annat än skyndsam process. Dock finns det en möjlighet för rådet att anhålla till parlamentet om att man ska hoppa över att ha ett konvent, vilket rådet i det här fallet har gjort. Frågan har landat hos AFCO som är det utskott som handhar den här typen av frågor. De kommer att rösta i frågan den sjunde april, varefter jag antar att parlamentet sedan kommer rösta i den avgörande röstningen någon gång under den följande Strassbourgveckan (vecka 16). Det normala är dock att parlamentet går mer eller mindre på den linje som röstats fram i utskottet. Liberala ledamöter i AFCO har redan signalerat att de kommer motsätta sig den franska linjen och eventuellt kräva ett konvent, men det avgörande är i slutändan hur den stora alliansen bestående av den kristdemokratiska och den socialdemokratiska gruppen ställer sig, vilket vi inte vet i dagsläget.

Det som talar för att det eventuellt kan bli så att parlamentet inte bestämmer sig för att sätta käppar i hjulet är att den rapportör som valts att bereda ärendet åt AFCO är en spanjor vid namn Íñigo Méndez De Vigo från Partido Popular som är medlemmar i EPP. Det innebär att han dels kommer från det land som har mest att tjäna på ett snabbt resultat, dels från ett parti som får en ny parlamentariker genom fördraget och dels från den partigrupp som får det största tillflödet av nya parlamentariker genom fördraget. Om man ska vara cynisk och se till hans egenintresse (vilket brukar vara en bra utgångspunkt i de flesta politiska sammanhang) har han alltså allt att vinna på att  se till att inte parlamentet sinkar processen.

Skulle det vara så att parlamentet avhåller sig från att kräva ett konvent innebär det inte automatiskt att allt är klart. Även om vi kan anta att ministerrådet kommer stödja den spanska skrivelsen eftersom den går i linje med vad rådet redan kommit överens om så måste tilläggsprotokollet sedan ratifieras av de nationella parlamentet i samtliga medlemsländer innan det träder i kraft.  Skulle ett enda land säga nej faller förslaget och vi får antingen inga nya parlamentariker före 2014, eller så läggs det ett nytt förslag och processen får starta om på nytt från ruta ett. 

Om det istället blir så att alla nationella parlament godkänner fördraget, men att något parlament drar ut på tiden förbid förste december i år kommer fördraget träda i kraft månaden efter att det sista medlemslandet har ratifierat fördraget.

Så även om det givetvis känns bra att ha koll på hur processen ser ut är den bistra sanningen att vi fortfarande inte har ett säkert datum för när, eller ens om, Amelia Andersdotter tillträder som EU-parlamentariker. Utöver att vi vet att det inte kommer ske tidigare än i december i år. Möjligtvis kan hon få observatörsstatus före dess och ryktet säger att om allt går enligt ministerrådets föreslagna tidsplan kan det komma att ske när verksamheten i parlamentet drar igång efter sommaren.

Tankar från valberedningen kring suppleanter i Piratpartiets styrelse

Jag sitter ju som bekant i Piratpartiets valberedning och man kan nog lugnt säga att vi har bråda dagar just nu för att få klart vårt förslag samtidigt som vi försöker skapa en mer transparent valberedningsprocess.

En av de sakerna som vi har brottats med under resans gång är hur vi ska hantera rangordning av suppleanter i styrelsen i samband med att folks mandatperioder är olika långa. Stadgan säger nämligen att vi ska välja 1-4 rangordnade suppleanter på årsmötet. Hittills har vi endast haft en suppleant, varför rangordningsproblematiken varit enkel. Men säg att vi har tre suppleanter där den ena slutar efter ett år, en efter två år och en efter tre år, vad händer då när den rangordnade förstesuppleantens mandatperiod går ut, ska det väljas en ny förstasuppleant då? Eller bör den tidigare tvåan och trean flyttas upp ett hack och nya suppleanter hamna sist i rangordningen?

Fördelen med att behålla sin rangordning är att det är ett enkelt och tydligt system.  Är man andre suppleant så är man, oavsett vad som händer. Nackdelen är att det kan ge suppleanter anledning att kandidera om varje år för att få en bättre suppleantplacering.

Vid lika mandatperioder tjänar dessutom rangordningen till att särskilja en bedömning om vem som är bäst lämpad att ersätta en ordinarie ledamot på ett styrelsemöte, men vid olika mandatperioder och fast placering blir ens placering istället slumpad utifrån vilket år som man blir invald i styrelsen.

Därför lutar valberedningen mot att lägga ett förslag där vi har tre suppleanter som sitter på olika långa mandat, och där man flyttas upp i rangordningen när mandatperioden för en suppleant med bättre placering i rangordningen går ut.

Rent konkret skulle det se ut som så att vi i år väljer följande:

• 1 Rangordnad förstesuppleant på en mandatperiod av 1 år.
• 1 Rangordnad andresuppleant på en mandatperiod av 2 år, som blir förstesuppleant sitt andra år i styrelsen.
• 1 Rangordnad tredjesuppleant på en mandatperiod av 3 år, som blir andresuppleant sitt andra år och förstesuppleant sitt tredje år i styrelsen.
  

Nya suppleanter skulle sedan läggas till sist i turordningen som ny tredjesuppleant och sedan öka år för år. Enda gången som en suppleant då aldrig når platsen som förstesuppleant någon gång under sin mandatperiod är om man något år väljer in två nya  suppleanter på lika långa mandatperioder (vilket är möjligt då stadgan tillåter 4 suppleanter). Då kommer den som rangordnas sist av dessa två alltid ligga ett steg efter den andre under hela deras gemensammaa mandatperiod.

För att implementera systemet där suppleanter flyttas upp bör det finnas ett beslut från årsmötet att luta sig mot för framtida valberedare. Därför behövs, om det här ska göras, en fråga om stadgetolkniing väckas där man fattar ett beslut med en lydelse av ungefär det här slaget:

"I paragraf 13 om val av styrelse i fråga om rangordning på suppleanter skall stadgan förstås som så att nyvalda suppleanter alltid rangordnas efter de som sitter kvar från föregående år, och att de som sitter kvar från föregående år behåller sin inbördes rangordning. Vid nyval av suppleanter med olika lång mandatperiod skall den suppleant som har kortast mandatperiod rangordnas först av de nyvalda."

Men detta är som sagt bara en tanke som finns hos valberedningen, och inget som är hugget i sten. Så synpunkter välkomnas mer än gärna på de här idéerna.

Ska IT vara ett eget ämne i Skolan?

Camilla Lindberg (fp) anser i en artikel på Svd Brännpunkt att IT bör bli ett eget ämne i grundskolan. Jag ser en del fördelar och en del nackdelar med förslaget och kan därför inte på rak arm säga vad jag tycker om frågan. Men det är givetvis bra att den lyfts, och det är en typisk sådan frågeställning som jag hoppas att Piratpartiet ska kunna skapa sig en uppfattning om under Uppsalaparley som kommer att avsluta superveckan i Uppsala.

Kom gärna med dina synpunkter i ämnet redan här ock nu i kommentarsfältet så ska jag ta med mig dem till Parleyt.

EDIT: Upptäckte att Anna Svensson har skrivit en längre kommentar om samma artikel.

Förundersökning mot läckan av Pirate bay-domen läggs ner

Återigen blippade en länk förbi på twitter. Denna gången var det Johannes Schönning som länkade till en artikel från Sveriges radio. Där berättas att förundersökningen om vem som läckte Pirate Bay-domen en dag före att den offentliggjordes förra året läggs ned. Vilket kanske inte är förvånande. Men det påminner en om att alla register och databaser läcker. Och allt som oftast går läckan inte att finna. 

Just i det här fallet borde ju transparens varit lösningen. I samma ögonblick som domen står klar borde den offentliggöras. På så sätt får alla tillgång till informationen samtidigt, och lockelsen av att läcka informationen skulle försvinna.

Piratpartiet vill värna om människors personliga frihet ur ett informationspolitiskt perspektiv

Jimmy Callin berättar på sin blogg om ett brev han fått där han ombeds förklara Piratpartiets politik i en mening som innehåller orden "Piratpartiet", "vill" och "frihet". Det blir utgångspunkten till en väldigt redogörande beskrivning av vad Piratpartiet vill. Behöver du ett lagom långt textstycke som förklarar Piratpartiets politik tycker jag du ska slänga ett öga på Jimmys inlägg. Även om meningen han till slut fick fram kanske blev en smula omständig.

Couchsurfing och piratkojor

Jag gick nyligen med i Couchsurfing. Dels för att ha fler möjligheter att finna tillfälligt boende i Bryssel fram tills jag får tag på en egen lägenhet och dels för att jag varit positivt inställd till konceptet som sådant i flera års tid. Det enda som hindrat mig från att gå med tidigare var att jag ansåg att eftersom jag inte hade någon egen soffa att erbjuda så borde jag inte bli medlem eftersom jag då enbart skulle vara en freerider på andra. Men ett antal diskussioner på sistone om just Couchsrufing, tillsammans med min holistiska syn på tjänster och gentjänster, fick mig att överge den ståndpunkten och registrera mig. Kan påpeka att om du är med i Couchsurfing och Pirat så finns det numera en grupp där för oss pirate som det är bara att gå med i.

När jag skrev en kommentar om att jag gått med i Couchsurfing på facebook fick jag även veta att det håller på att utvecklas ett liknande projekt för oss i Piratpartiet i Sverige. Nämligen Koj.piratpartiet.se. Siten är fortfarande under utveckling men verkar lovande. Jag bad Jonas johansson, ordförande i Ung Pirat Rättvik och den som ligger bakom siten, berätta lite om dess bakgrund. Han skrev ihop ett textdokument i en padda, och jag tänkte återge delar av vad han skrivit nedan:

Jag hade en idé om att skapa en site för att förmedla sovplatser mellan vänner, för ett bra tag sedan. Men efter att jag hade hört via olika medier att det redan hade skapats så la jag den tanken på is, tills rätt nyligen då jag fick en annan intressant idé.

Det var under Tjejsnack i linköping som jag hörde att det "klagades" och diskuterades på planering kring sovplatser för det eventet. Då kom tanken om en site för förmedling av sovplatser tillbaka. En site där pirater kunde informera andra pirater om att de vill dela med sig eller låna en sovplats till/av en eller flera andra pirater.

Jag tycker projektet verkar lysande, och efter mitt kringåkande i valkampanjen förra året kan jag utan att tveka säga att det kan fylla en viktig funktion för partiet. Så lycka till med projektet Jonas! 

Upphovsrättssituationen i Kanada

Två länkar blinkade förbi  på min twitterapplikation (tack Amelia för länkarna) och likt en insekt dragen mot ljuset var jag tvungen att klicka på dem bägge. Den första visade sig vara en ingående beskrivning av den amerikanska industrins kritik mot kanadensisk upphovsrättslagstiftning (den andra handlade om kontroll av medicinpriser).

Igenkänningsfaktorn när jag läste om industrins nidbild av situationen i Kanada var slående. Precis som Sverige för något år sedan målades upp som ett piratparadis utan like är det nu Kanada som föreslås få högsta prioritet, tillsammans med länder som Kina och Ryssland. Artikeln gör också en intressant iaktagelse, den amerikanska industrin har inget problem alls med att Kanada i vissa avseenden har strängare lagstiftning än USA. Vilket är givet eftersom det gynnar deras intresse. Men artikeln konstaterar vidare att om man går runt och harmoniserar lagstiftningen uppåt utifrån det land som har hårdast upphovsrättslagstiftning på vart område så kommer man skapa en spiral av allt hårdare upphovsrättslagstiftning.

Och det är där vi är idag. Det är den mörka spiralen som Piratpartiet motsätter sig. Och det är därför vi behövs i Sveriges riksdag 2010. Och det är därför våra platser i EU-parlamentet är en fundamental start på den inbromsningsprocess som vi behöver få till innan det ens går att få till en internationell dialog om hur en samhällsnyttig upphovsrätt bör se ut.

Update angående Amelias situation

För den som har missat det så nämner Amelia som hastigast i ett blogginlägg att hennes ekonomiska situation verkar vara något sånär i ordning tack vara stöd från folk i den gröna gruppen. Så alla ni som velat donera till hennes uppehälle (ledsen om jag missat att svara på mail ni skickat mig i det ärendet) kan hålla i pengarna tills vidare. Skulle det inte lösa sig så som vi hoppas återkommer jag. Hennes situation omnämns även i tidningen Tribune.

Ung Pirats valberedning presenterar sitt förslag inför förbundskongressen

Den 26-28:e mars ska Ung Pirat hålla sin fjärde förbundskongress sedan förbundet startades 2006. Precis som tidigare förbundskongresser är den förlaggd till Uppsala och inleder därmed Superveckan i Uppsala. För första gången är jag inte alls involverad i arbetet med kongressen, utan kommer enbart delta där i egenskap av revisorsersättare. Jag ser verkligen fram emot årets kongress, det går inte att beskriva den energi och entusiasm som uppstår när man samlar ett åttiotal unga pirater på samma plats en hel helg för någon som inte har upplevt det själv. Men räkna med att det kommer vara en fantastisk tillställning!

Nu har i alla fall förbundets valberedning lagt fram sitt förslag till förbundsstyrelse för 2010 och jag tänkte ta mig lite tid att kommentera kandidaterna.

Stefan Flod är föreslagen att fortsätta som förbundsordförande även under 2010. Det tycker jag är ett strålande förslag. Stefan har suttit på den posten sedan 2007 och en tryggare ordförande att ha under ett valår kan jag inte tänka mig. Han har samlat på sig en rejäl erfarenhet av att leda förbundet sedan han klev in som ledamot i förbundets interimstyrelse vid bildandet i december 2006 och ständigt vuxit i mina ögon. Jag är övertygad om att han, med rätt styrelse, kan uträtta storverk under året.

Nils Agnesson har blivit valberedningens förslag till posten som förbundssekreterare. En post som ju ligger mig extra varmt om hjärtat eftersom det var den posten som jag innehade från förbundets födelse fram till kongressen förra året. Även Nils har varit en del av förbundsstyrelsen sedan förbundets bildande 2006 och jag är övertygad om att den noggrannhet och flit som kännetecknat allt han företagit sig inom förbundet kommer komma till sin rätt i jobbet som förbundssekreterare.

Ibland ledamöterna återfinner även där en rad personer som varit med ett tag. Gustav Nipe är senioren i gänget som även han fanns med redan vid uppstarten 2006. Jag såg honom som en vitamininjektion i förbundet då, och det är glädjande att se att åren i styrelsen inte på något sätt förminskat hans entusiasm och energi, utan enbart kompletterat den med erfarenhet och en trygghet i den egna kompetensen.

Emil Paulsrud har visserligen enbart suttit i förbundsstyrelsen under ett års tid, men han lugna och förnuftiga agerande ger en bild av en person som vet vad han kan och vad han vill. Att Emil sitter kvar i styrelsen bågnar för att Piratstudentperspektivet finns ständigt representerat i styrelsen, vilket jag tror är viktigt för förbundets utveckling framöver.

Ytterliggare en person som man lätt kan tro ha varit med betydligt längre än det år hon suttit i förbundsstyrelsen är Sandra Grosse. Sandra har ett finger överallt och tvekar inte att säga vad hon tycker och tänker om saker och ting. Det skulle inte förvåna mig om jag en dag skrev ett helt inlägg om sandra här på bloggen, för det finns så mycket att säga om henne som inte får plats här.

Peter Elmered är den siste av de som sitter kvar från förra året, och den som jag nog känner minst av veteranerna. Men intrycket jag fått de gånger jag träffat honom har helt klart varit positivt.

Den femte ledamoten, och den enda nya i styrelsen att föreslås som ledamot är Klara Ellström. Av förståliga skäl är jag inte särskilt förmögen att beskriva henne opartiskt, men låt oss nöja oss med att konstatera att jag är enormt glad för hennes skull att hon blivit nominerad, och att jag är övertygad om att hon kommer göra ett strålande jobb i styrelsen.

Den första suppleanten i valberedningens förslag är Ella Brodin. Jag har visserligen enbart träffat henne ansikte mot ansikte en enda gång, men vi har haft regelbunden kontakt ända sedan hon kandiderade till Piratpartiets riksdagslista och jag ser en enorm potential hos Ella. Jag är övertygad om att hon, med sin statsvetenskapliga bakgrund kommer fylla en viktig funktion i förbundsstyrelsen under flera år framöver.

Även om samtliga fem suppleanter är nya i styrelsen innebär det inte att alla är nya i förbundet. En som funnits med ett tag är Edward Lundqvist som jag skrivit om tidigare. Jag tror inte att det finns så mycket mer att tillägga än: vad var det jag sa?

På tredje plats bland suppleanterna hittar vi Tess Lindholm. Tess har gjort något av en raketkarriär inom piratrörelsen och på väldigt kort tid blivit en central person inom både Piratpartiet och Ung Pirat, och jag hoppas att hon lyckas undvika fällan att ta på sig för mycket. För det hon redan gör är mer än tillräckligt för att jag ska vara säker på att hon kommer att vara en tillgång till förbundsstyrelsen.

Max Gnipping intar posten som fjärde suppleant och har även han funnits med ett tag inom Ung Pirat. Max har varit inblandad i Ung Pirats internationella sammarbeten, ett område som jag, i egenskap av arbetande för partiet i Bryssel, hoppas få än större utrymme i förbundets verksamhet de kommande åren. Och där tror jag att Max kan fylla en nyckelroll.

Som femte och siste suppleant föreslår valberedningen Olof Noaksson. Olof har jag inte haft särskilt mycket direkt kontakt med själv, men vad hjag hört från andra och vad jag sett av det han gjort inom Piratpartiet bådar gott. Edit: länkat in Olofs nya blogg nu. 

Det finns givetvis mycket mer att säga om den föreslagna styrelsen än de rader jag skrivit ovan. Max är inte den enda med ett internationellt fokus, där kommer Klara och Sandra förmodligen också spela nyckelroller. Och Emil kommer bidra med mer än ett Piratstudentperspektiv. Bland annat tror jag att han kommer kunna utveckla förbundets folkbildningsarbete under året och där kommer säkert Max också finnas med på en kant. Men någonstans måste man avgränsa om man ska göra en kort presentation över en grupp. Tycker du att något saknas? Varför inte skriva ett eget inlägg om hur du ser på det förslag som valberedningen presenterat? Eller för fram dina tankar i kommentarsfältet nedan (utom elakheter som har sin egen plats numera).

Piratfika i Malmö nu på lördag kl 13-16

Jag åker ner till Skåne idag och stannar där sedan resten av veckan. utöver middag med familjen och umgås med Klara så har jag även hunnit med att bli hembjuden på middag till en bloggare som varit kritisk mot min kritik. På lördagen ska jag sitta i valberedningsmöte större delen av dagen. Men ett par timmar av lördagen har reserverats för Piratfika i Malmö.

Information om fikat gick ut tidigare idag, och för att bespara mig lite energi klipper jag helt enkelt in vad som skrevs i mailet:

Piratfika i Malmö nu på lördag kl 13-16

Hej! För att få igång verksamheten i Malmö nu under valåret så ordnar Piratpartiet i Malmö en piratfika nu på lördag (13/2) kl 13-16. Vi träffas i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler på Gryndbodgatan 20. [Kartlänk]

Mötet är öppet för alla medlemmar, gamla som nya. Har du en vän som funderar på att bli medlem är det bara att dra med honom/henne också. På mötet kommer det finnas personer som är väl insatta i partiet och dess verksamhet, så ta tillvara på den här chansen att få en inblick i partiet och samtidigt vara med och forma den lokala verksamheten. Det kommer finnas kaffe/te och kakor som partiet bjuder på under mötet.

På programmet:

* Diskutera verksamhet i form av studiecirklar

* Valet till Region Skåne (se: http://forum.piratpartiet.se/Attachment3098.aspx)

* Planering av kommande aktivieter i Malmö

Vill du lägga till någon punkt till programmet? Gå till: http://piratepad.net/malmomote och lämna in dina förslag. Förhoppningen är att mötet till stor del ska formas av deltagarna.

Har du några frågor eller synpunkter på mötet är du välkommen att kontakta Mattias Bjärnemalm på 0704-385046 eller mattias.bjarnemalm@piratpartiet.se

Namntävlingen till modebloggen slutar på onsdag

Jag utlyste en namntävling till min kommande modeblogg här för någon dag sedan där folk fick lämna in förslag till vad den ska heta. En förfrågan gick även ut på Twitter och ett antal förslag har nu trillat in. Men så slog det mig att jag glömde sätta ett sistadatum för när man kan lämna in bidrag. Så det sätter jag nu. Namnförslag mottages fram till kl 24.00 på onsdag kväll. Vinnaren presenteras sedan någon gång under nästa helg när jag bestämt mig för ett alternativ.

Elaka kommentarer postas vänligen här

Jag skrev ett inlägg tidigare idag om att jag ska starta en modeblogg i Bryssel. Detta verkar ha upprört en del av mina läsare oerhört. Möjligtvis för att de är rädda att jag ska kritisera folk som stoppar in den lila tröjan innanför byxorna (seriöst, det är inte ok) eller kanske för att de rent allmänt inte tycker om mig.

Nå jag tycker inte om att få elaka kommentarer i mitt kommentarsfält. Rent allmänt kan man väl säga att de inte bidrar konstruktivt på något sätt. Varken till mig eller mina läsare. Särskilt som de flesta är anonyma så kan man inte ens dra någon kvantitativ slutsats om hur pass impopulär jag är, så inte ens så kan man rättfärdiga dem. Så jag borde kanske ta bort dem?

Samtidigt bör ju folk ha rätt att säga vad de tycker, även om tyckandet handlar  om att jag är att jag är ett "luder". Men har de rätt att tycka på min blogg? Ja, det kanske de har. Men inte om det stör. Och jag tror att rena förolämpningar stör när de blandar sig med relevanta kommentarer.

Därför inbjuder jag nu alla läsare som känner att de måste skriva elakheter om mig att göra det i kommentarsfältet till det här inlägget. Här får ni framöver spy hur mycket galla ni vill över mig så länge ni håller er inom lagens råmärken (jag är med andra ord inte sugen på personliga hot och liknande). Inga kommentarer, hur elaka de än är kommer tas bort från den här tråden, men däremot kommer jag framöver ta bort elaka kommentarer som läggs på mina andra inlägg om jag inte upplever dem som så relevanta för just det inlägget att det överväger otrevligheten. 

Så nu vet ni det. Vill ni vara otrevliga på min blogg är det här som ni ska vara det.

Modeblogg nästa!

Folk har lite försynt frågat mig de senaste dagarna vad jag ska blogga om framöver. Och i minglet på stora bloggpriset (tack Opassande för inbjudan) så uppenbarade sig svaret för mig (genom en trevlig diskussion med två damer jag i mitt förvirrade tillstånd glömt namnet på och därmed inte kan ge erfordlig credd till, men ni vet vem ni är). 

Jag ska starta en modeblogg om modet bland eukrater i Bryssel. Rättfram, kritisk och givetvis med glimten i ögat ska jag skoningslöst såga missprydande kostymer, felskurna klänningar och omatchande färgkombinationer. Givetvis med ett extra öga mot vilka som slarvat med sitt skoval av bekvämlighet (det eviga regnet i Bryssel gör att en del tror sig kunna kombinera finkläder med fulskor). För alla er som nu oroas över att den här bloggen totalt ska ändra innehåll kan jag lugna er med att det kommer bli en separat blogg. Den här kommer givetvis finnas kvar med politiska inlägg och rapporter från fronten inom det informationspolitiska landskapet.

Det enda jag behöver för min modeblogg är ett namn. Så därför tänkte jag utlysa en tävling här (och på twitter och på facebook). Kan du ge mig det bästa namnförslaget så får du inte bara se det pryda min blogg utan blir även bjuden på en middag i Bryssel nästa gång du har vägarna förbi.

Så släng in alla förslag du kan komma på i kommentarsfältet. Tänk bara på att det ska vara snittsigt och passande för temat, och gärna kort nog för att fungera som adress.

Lugnet i stormens öga

Jag har haft en högst märklig dag idag. Halva dagenn har gått till att sitta på ett café på Stockholms central tillsammans med trevligt sällskap, kaffe och givande samtal om allt mellan himmel och jord (eller i alla fall allt mellan jobbcoachföreläsande och vargjakt). Den andra halvan har gått åt att läsa skypeloggar, besvara frågor från folk jag inte pratat med på länge, försöka undvika att ge alltför detaljerade svar till journalisten från svd och givetvis skriva svar på kommentarer på bloggen.

Överlag har dagen flutit på i ett nästan onaturligt lugnt och still mak medan allt och alla runtomkring verkar hetsa runt. Samtidigt, i verkligheten, gör polisen razzia mot fyra filderare som sysslat med DC hubbar.

Upprörande? Kanske det. Kanske inte. Jag antar att det beror på vilken abstraktionsnivå man tittar på. Att polisen försöker upprätthålla rådande lagar kan jag knappast se som upprörande, även om priorieringar mellan olika brott alltid kan diskuteras. Däremot är det ju betydligt lättare att uppröras över lagen som sådan.

En kritisk röst i Piratpartiet tystnar

"Du bör fundera på hur folk upplever dig inom partiet. Det är flera personer som sagt till mig att du har en dold agenda med allt det du gör i partiet."

Orden yttrades över en lunch i Stockholm för ungefär exakt ett år sedan av en av de ledande personerna inom Piratpartiet. Jag hade, lite mer än en månad tidigare, lämnat min post i partiledningen som en reaktion över den flathet som partiets ledning visade gentemot vår partiledares egenmäktiga agerande i en, för mig, viktig fråga och tagit de första trevande stegen i att föra ut de missförhållanden jag såg inom partiet till allmänheten via min blogg. 

Det var ett experiment i öppenhet som utan tvekan fick direkta negativa konsekvenser för mig om person i form av allt från otrevliga kommentarer om att jag var skadlig för partiet levererade på min blogg, till att ett antal personer i ledningen mer eller mindre slutade prata med mig privat. Många andra inom partiet ändrade märkbart tonfallet de hade gentemot mig. Visst fick jag en del positiva reaktioner och stöd också, men överlag var reaktionernar inte särskilt positiva i början. Under året som gått sedan dess tyckte jag mig sakta se en förändring till det bättre där det skapades ett klimat där det faktiskt var okej att ifrågasätta och där det inte sågs som illojalt att faktisk påpeka när man upplevde att partiledningen lät ändamålen helga medlen. Men den bilden har fått sig en hård törn hos mig de senaste dagarna.

"men du behöver sluta manipulera människor. det måhända vara rätt och riktigt i din värld, men det ställer till med en jäkla massa jävelskap"

Kommentaren fick jag som direktiv av en person i partistyrelsen för ett dygn sen över Skype. Utan någon vidare förklaring kring vad det var som åsyftades trots upprepade frågor från min sida. Allt undanviftades med att personen föredrog att vara vag. Och i natt hamnade jag i en konversation med samma person som jag lunchade med då för ett år sedan. Inte mycket hade ändrats sedan dess:

"Ett tips i välmening: du har mycket att vinna på att fundera på hur du uppfattas just nu. Det finns mycket som jag har förstått att du inte ser."

Signalen var glasklar, mitt sätt att föra fram kritik uppskattades inte. Välmeningen var mindre tydlig. Närmare bestämt lika frånvarande som i det mail som vår partiledare skickade i natt till den mailinglista mellan styrelsen och Amelia Andersdotter där jag finns med i egenskap av hennes blivande kanslichef. Mailet sade kortfattat att han kände att det var olustigt att kommunicera med Amelia via mig och att jag därmed borde tas bort från listan. Att det kom bara någon dag efter att jag öppet kritiserat vår partiledare för att han lät folk på just den listan ge sig på Amelia med ganska hårda formuleringar och insinuationer nämdes det inte ett ord om.

Det har varit ett spännande år i rollen som den starke inre kritikern i partiet. Det har alltid funnits något missförhållande att kommentera och någon konflikt att försöka reda ut. Och balansgången med vad som inte varit passande att dra upp här på bloggen har tvingat mig till etiska funderingar som känts väldigt utvecklande för mig som person. Men som med så mycket annat så når man tillslut till en gräns där det inte längre är värt det.

Jag har faktiskt bättre saker för mig med mitt liv än att få goda råd från partiföreträdare som hoppas kunna få mig sluta beskriva partiets smutsiga insida så som jag ser den. Och när jag ser partikamrater anklagas för att ha brustit i sin källkritik enbart för att de lyssnat på vad jag sagt är det dags att lägga av.

Så min enda lösning är att gå mina belackare till mötes. Det här inlägget är därmed det sista internkritiska inlägget du kommer läsa på den här bloggen. Åtminstone fram till den dagen då vi fått en partiledning som på allvar tror att öppenhet och dialog är saker som man inte bara ska kräva av andra, utan även leva upp till själv.

En kritisk röst i Piratpartiet tystnar.

Lokalavdelningar inom Ung Pirat i Västra Götaland

I mitten av december satt jag en dag och kände samma triumf som kolonialmakternas förhandlare måste ha känt när de delade upp resten av världen mellan sig med hjälp av karta och linjal. Jag ritade nämligen in hur jag ansåg att uppdelningen mellan lokalavdelningar i Stockholms län borde se ut (delar av den här bloggposten är återanvänd därifrån). I natt följde nästa kartritning. Denna gången var det Västra Götalandsregionen som hamnade under luppen. Även om jag gjorde merparten av kartritandet själv vill jag rikta ett tack till Björn Odlund, Björn Felten och Klara Ellström för synpunkter och kommentarer under arbetets gång.

Idag finns sju geografiska lokalavdelningar i Västra Götaland som täcker en kommun eller mer. Dessutom finnss Ung Pirat Bjärke, som riktar in sig på en ort i Alingsås kommun, samt Lindholmens Unga Pirater, som riktar in sig på ett skolrikt område i Göteborgs kommun. Ovanpå allt detta finns även Piratstudenterna i Göteborg. Nu hoppas jag att vi ska kunna öka antalet med tretton nya lokalavdelningar utifrån uppdelningen på kartan nedan:

Framtida lokalavdelningar i Västra Götaland:
Ung Pirat Strömstad, Ung Pirat Åmål, Ung Pirat Lysekil (finns idag), Ung Pirat Uddevalla, Ung Pirat Vänersborg (finns idag), Ung Pirat Trollhättan (finns idag), Ung Pirat Vara, Ung Pirat Lidköping, Ung Pirat Skara, Ung Pirat Mariestad (finns idag), Ung Pirat Skövde, Ung Pirat Falköping, Ung Pirat Kungälv, Ung Pirat Alingsås (finns idag), Ung Pirat Göteborg (finns idag), Ung Pirat Partille, Ung Pirat Mölndal, Ung Pirat Borås (finns idag), Ung Pirat Ulricehamn & Ung Pirat Mark

Det som krävs för att den här indelningen ska kunna bli verklighet är att vi hittar engagerade unga pirater i de kommuner där vi vill starta nya lokalavdelningar som axla ansvaret för dessa. Är du en sådan, eller känner någon du tror skulle vara lämplig, så tveka inte att kontakta mig. Det kräv egentligen ingen förkunskap kring föreningsdemokrati alls. Förbundet har massor av duktigt folk som kan hjälpa till att lära ut den biten.

Och är du en ung och aktiv Västragötalandspirat och vill vara med och starta upp en lokalavdelning men bor i en kommun som klumpats ihop med en annan kommun så är det också bara att höra av sig. Uppdelningen är långt ifrån huggen i sten. Det enda som hindrar oss från att ha en lokalavdelning per kommun är mängden driftiga unga pirater vi kan få tag på.