Europaparlamentsvalet 2009

Jag läser en kurs vid Uppsala universitet den här terminen som heter Gör din röst hörd - medborgerligt deltagande i det offentliga samtalet. Jag läste kursen redan förra hösten, men fick inte tid att slutföra den. Så nu läser jag den en andra gång. Som en del av den kursen ska jag redovisa ett projekt där jag gjort ett inlägg i det offentliga samtalet. 

Utan särskilt mycket tvekan valde jag att använda min kandidering till EU-parlamentet som mitt projekt att redovisa. Ett större deltagande i det offentliga samtalet kommer jag nog inte kunna uppnå inom överskådlig framtid och väldigt mycket kring hur jag tänkte under min kampanj var influerat av det som jag lärt mig från kursen. Så det här inlägget får helt enkelt fungera som min redovisning. 

---

Starten

Att kandidera till EU-parlamentet var inte något som slog mig över en natt. Redan 2006, efter att Piratpartiet deltagit i sitt första val och slagit fast att EU-valet skulle vara vår nästa utmaning, började jag fundera på om det inte var en arena som jag var intresserad av att verka inom. Så när året blev 2008 och det var dags för partiet att sitta och diskutera vår valstrategi såg jag till att var aktiv i de diskussioner som fördes på vårt forum samt att jag började skriva om EU-valet på min blogg. Jag var även ganska tidig med att uttrycka mitt intresse för att kandidera och anmälde mig till en EU-utbildning anordnad av LSU som inkluderade en resa ner till parlamentet i Bryssel.

Sedan i november så skrev jag i två blogginlägg om min kandidatur i EU-valet. Uppenbarligen måste jag ha gjort ett ganska bra intryck, för när partiets speciella valberedning för EU-listan lade fram sitt förslag fanns jag på tredje plats. En placering som sedan befästes genom en beslutande medlemsomröstning. Jag såg även till så det skapades en facebookgrupp där folk kunde visa sitt stöd för min kandidatur.

Kampanjen

Efter att ha säkrat en placering på partiets lista började så själva valkampanjandet utanför partiet. I ett fokusparti som piratpartiet är utrymmet för personkampanjer ganska smalt eftersom vi inte har utrymme för att lyfta fram särskilt mycket profilfrågor. Istället fick jag lyfta fram min relevanta utbildning, min organisationserfarenhet och personliga egenskaper som de skäl att folk skulle kryssa just mig i själva valet. Jag fortsatte även att blogga regelbundet om partiets och mitt eget valkampanjande. Bland annat eftersökte jag en kampanjgrupp att hjälpa mig under min kapanj, men resultatet var klent. Istället fick jag förlita mig på enskilda aktiva som ställde upp från gång till gång. 

Under våren, när kampanjen blev mer intensiv såg jag även till att bli inbjuden till en rad valdebatter, hänga i vår valstuga i Uppsala, synas i TV4 Uppland och på webben, och jag ordnade så att jag fick en resebudget från partiet som möjliggjorde ett antal kampanjresor runt om i landet, från Luleå i norr till Malmö i söder. Givetvis fortsatte även bloggandet oförtrutet ända fram till  valdagen.

Resultatet

Piratpartiet landade på 7,1% i valet vilket gav oss en parlamentariker (och en andra parlamentariker om Lissabonfördraget går igenom) i parlamentet och väldigt mycket uppmärksamhet i  media. Själv fick jag 8132 personkryss, vilket inte räckte för att behålla den tredjeplats som jag stod på, utan jag fick se min placering halka ner ett steg till förmån för vår partiledare. Men trots det känner jag mig enormt nöjd med mitt kampanjande, och den känsla som jag upplevde när jag såg resultatet på valdagen går inte att beskriva. Rent konkret är jag numera vald till ersättare i europarlamentet då vart parti som får minst ett mandat även får minst tre ersättarplatser. Så utöver ett fantastiskt minne för livet har jag även ett officiellt papper från valmyndigheten att skylta med. 

Och om/när jag ställer upp i val igen 2014 kommer mina erfarenheter från 2009 vara en enorm tillgång.

Veckan efter valet

Det har gått en dryg vecka nu sedan Piratpartiet skrev historia genom att göra ett väldigt framgångsrikt EU-val. Våra valframgångar var så uppmärksammade av utländsk media att mediabevakningen i sig blev en nyhet i DN. Det har även rapporterats om att det var vi pirater som var en av de största anledningar till att valdeltagandet gick upp här i Sverige.

Föga förvånande har det varit lite lugnt på vår nyvalde parlamentarikers blogg, men ett inlägg om det kommande arbetet med att sondera terräng åt partistyrelsens beslut i fråga om grupptillhörighet har han i alla fall hunnit med samtidigt som han förklarar tystnaden och lovar bättring. Det kommer utan tvekan bli spännande att följa hans vidare äventyr direkt på hans blogg.

Efter att ha lästs Ricks inlägg om att han fått ett brev från valmyndigheten insåg jag att jag inte tömt brevfacket sen valet och mycket riktigt hade jag också fått ett brev hemskickat. Det ser väldigt formellt och högtidligt ut, nästan som ett diplom. Jag kanske borde rama in det och sätta upp det på väggen. Rent konkret visare det ju faktiskt att jag är folkvald av svenska folket numera. Visserligen vald till att vara tredje ersättare, men inte desto mindre folkvald. Det känns faktiskt lite lätt overkligt.

Daniel Svensson skriver om hur polisen ska få mer resurser för att jaga fildelare. Vad hände egentligen med Reinfeldts löfte att inte jaga en hel ungdomsgeneration?

Simon Rosenqvist skriver ett inlägg om problemen med immaterialrätt i ett kunskapssamhälle. Även om jag håller med honom om att immaterialrätten är en inskränkning av den fria kommunikationen är jag inte helt överens med honom om att all sådan inskränkning är förkastlig. Jag skulle snarare vilja hävda att all sådan inskränkning måste ha ett allmänt stöd och kunna motiveras utifrån samhällsnyttan. Två punkter där dagens immaterialrätt fallerar kraftigt.

Vår kära infrastrukturminister verkar ha insett att det finns ett problem i alla de integritetsinskränkningar som hon varit med om att baxa igenom på nätet de senaste åren och tänker nu lösa problemet genom den klassiska metoden: utredning. Det mesta av hennes inlägg på newsmill där hon skriver om frågan andas nyspråk, men en sak fångade mitt intresse. Hon skriver nämligen:

I Visby i november kommer en grundbult att läggas för ett helhetsgrepp om den europeiska IT-politiken vid en EU-konferens som jag ansvarar för. Jag ser fram mot inspel från alla som är engagerade i hur IT-politiken bör utformas inför framtiden.

Jag räknar kallt med att det kommer komma en inbjudan till Piratpartiet till den konferensen. Jag har svårt att se hur hon skulle kunna hålla en EU-konferens om europeisk IT-politik utan att bjuda in det parti som utklassade hennes eget i EU-valet just genom att prata om vikten av en vettig IT-politik. Eller informationspolitik som jag, och andra i partiet, gärna kallar det.

Via Leo Erlandsson hittar jag ett ganska långt radioreportage i P1 Konflikt som handlar om Piratpartiet och våra valframgångar. Helt klart värt att lyssna på. Framför allt gillar jag den lite långsamma berättarstilen, väldigt olik många tidningars och tvs sensationsjournalistik.

Det har även kommit en Sifo-mätning inför nästa års riksdagsval. I den så får Piratpartiet 2,7% och det kan vara värt att notera att i den delen av undersökningen som skedde veckan efter EU-valet var vår andel uppemot 5%. Ska bli spännande att se vad kommande mätningar ger. Att ha ett så pass stort stöd mer än ett år före valet är en utmärkt bas att stå på inför vår kommande riksdagsvalskampanj.

Det är nu det börjar; partigrupp

Jag är lika glad som alla andra över Piratpartiets fantastiska valresultat i EU-valet. Men jag skräms lite av det enorma ansvar som nu ligger på oss att förvalta det förtroende vi har fått från väljarna under de kommande fem åren. Personligen tror jag att väldigt mycket avgörs av de beslut vi tar inom de kommande veckorna och jag har därför beslutat mig för att skriva en serie blogginlägg om hur jag anser att vi bör agera framöver. De flesta partier kanske skulle välja att föra den typen av taktiska resonemang internt. Men jag tror att en av våra styrkor är vår ovana att faktiskt öppna upp vårt arbete i partiet för allmänhetens insyn. Och därmed bjuda in till medverkan.

Första inlägget ska försöka beröra frågan om vilken partigrupp vi bör tillhöra.

Partiet har tidigare uttalat sig om att den gröna gruppen(G/EFA) och den liberala gruppen (ALDE) är de grupper där vi tror att vi kommer kunna få mest utrymme att driva våra frågor. Det kan säkert stämma, men jag ser en rejäl fara för partiet att placera sig i ALDE-gruppen.

Piratpartiet har ända sedan starten medvetet valt bort att placera sig på den traditionella höger/vänsteraxeln inom politiken. Detta har dels berott på att vi anser att den uppdelningen är förlegad när det kommer till de frågor som vi bygger vår politik på, men främst har det berott på att vi velat kunna samla stöd från både människor som definierar sig som höger och människor som definierar sig som vänster.

Men den interna balans vi har haft de senaste åren skulle enligt mig kunna riskera att rubbas av att vi sätter oss i den liberala gruppen. Det är inte gruppen i sig som är problemet, utan snarare summan av en mängd olika saker som tillsammans gör att jag anser att ett ingående i ALDE skulle hota vår trovärdighet som ett neutralt parti i de klassiska höger/vänsterfrågorna.

Vår toppkandidat som förmodligen kommer åka ner, Christian Engström, har en bakgrund inom folkpartiet, även om det var länge sedan. Vår partiledare Rick Falkvinge har en bakgrund i MUF. Med endast en parlamentariker från piratpartiet i Bryssel kommer den personens bakgrund ha stor inverkan på hur vi uppfattas. Lägg sedan till en partiledare som också kommer från en borglig bakgrund och att vårt stöd ända sedan FRA-frågan blev en viktig inrikespolitisk fråga har varit stort hos ett antal bloggare som själva definierar sig som liberaler.

Med en så tydlig dominans av företrädare med ett förflutet inom borgligheten skulle vi få svårt att värja oss mot kritik om att vi är förklädda borgare om vi samtidigt satte oss i den liberala gruppen och därmed förband oss att rösta som den gruppen i de flesta frågor som inte går in under vårt principprogram.

Är då den gröna gruppen det givna alternativet? Rent spontant verkar det ju vara ett bättre val för oss rent medialt. Eftersom vår toppkandidat uppenbarligen inte har en grön eller vänsterbakgrund skulle vi lättare kunna hävda att ett medlemskap i den gröna gruppen inte handlat om politisk hemmahörighet utan om ett pragmatisk ställningstagande om var vi kan få mest genomslag.

Personligen tror jag dock att det kan vara värt att titta närmare på gruppen Oberoende/demokrati (IND/DEM) och se hur de förändras efter det här valet. Kan den gruppen få styr på den egna skutan och bli av med ett par lite mer mörkblå partier som de fått in i gruppen så skulle de kunna vara ett fullgott alternativ för oss att ansluta oss till. Framför allt som de ligger betydligt närmare vår EU-kritiska linje än vad både ALDE och G/EFA gör.

Idag är det val till Europaparlamentet

Idag är det val, så se till att gå och rösta om du inte redan har gjort det! Själv kandiderar jag för Piratpartiet och står som nummer tre på vår lista, så vet du inte var du ska sätta krysset får du gärna sätta det brevid mitt namn. Men det viktigaste är att du går och röstar. Och att du får med dig ett par vänner/släktingar/sambo eller någon kul snubbe du träffar på stan och får även dem att rösta på Piratpartiet!

Idag kan vi skriva historia. Allt vi behöver göra är att få folk att faktiskt gå och rösta!

Ett kort besök i Malmö

Jag var nere som hastigast i Malmö en vända för att delta i en integritetsdebatt anordnad av nätverket svart måndag och miljöpartiet. De övriga deltagarna i den planerade debatten var Zaida Catalán (mp), Annika Beijbom (fp), Jytte Guteland (ssu), och Erik Josefsson (v). På grund av ostadigt väder blev inte uppslutningen den bästa, och vi som skulle debattera beslöt oss för att avblåsa själva debatten och istället hålla korta anföranden.

John Wentworth spelade in mitt improviserade anförande i Malmö, samt Erik Josefssons tal som var efter mitt och har sedan varit vänlig nog att skicka över filmen till mig så att jag kan lägga upp den här. Tyvärr så var filen för stor för att blogger skulle vilja gå med på att infoga den i ett blogginlägg, och jag saknar något lämpligt program att konvertera den med. Kanske kan jag fixa det framöver och lägga upp den då.

Idag kommer jag förresten hålla mitt sista framförande före valet. Jag ska tala klockan 13 på Stora torget i Uppsala. Utöver mig kommer även vår listtvåa, Amelia Andersdotter, tala. Kom gärna förbi och lyssna på oss.

Intervjun i Gävle, radio i Uppsala

Det blev en intervju till slut av mitt hastiga besök i Gävle i tisdags. Och för den som inte bara vill läsa om mig kan man även höra mig i Radio Uppland. Hyffsat nöjd med både artikeln och radiointervjun, även om det är en smula roande hur journalister envisas med att vilja fråga om en mängd saker som de vet att vi inte tar ställning i.

Om någon timme sätter jag mig på tåget mot Malmö så att jag kan vara med på nätverket svart måndags debatt imorgon.

Jag, ett pr-geni!

Lena Melin tar av sig hatten för pr-genierna i Piratpartiet. Som varandes en av dessa pr-genier så kan jag inget annat än bocka och tacka. Jag är nämligen en av de hundratals bloggare som tillsammans utgör partiets pr-verksamhet. Det är alla vi bloggare med eller utan formella uppdrag inom partiet som skriver om partiet på mer eller mindre daglig basis som utgör Piratpartiets pr-grupp. Och Lena tycker att vi är genier. Jag blir ärligt talat rörd av hennes ord. Att geniförklaras för mitt bloggande känns faktiskt alldeles otroligt stort.

Lena tycker att våra framgångar i opinionsmätningarna är obegripliga och skriver berömmande:

Hatten av för Piratpartiets pr-genier. De har lyckats förmedla engagemang, till och med passion.

Eftersom jag tror på att dela med mig av kultur och kunskap så ska jag berätta vårt knep. Att vi lyckas förmedla engagemang och passion beror på att vi är starkt engagerade och verkligen brinner för våra frågor. Dessutom inbegriper vi alla i vår öppna interna partidebatt. Genom att lyssna och ta till sig av kritik, och genom att fånga upp och lyfta fram det engagemang som finns bland folk i allmänhet så har vi lyckats involvera tusentals människor i vårt arbete runtom i landet. Och när tillräckligt många verklligen tror på något har även den mest pessimistiska person svårt att inte se att det är riktig passion och riktigt engagemang som ligger till grund för det vi gör.

Lena menar att det är obegripligt att kunna bli så stora som vi blivit på så frågor. Men då gör hon det enkla felet att blanda kvantité med kvalité. Att vi blivit så stora som vi blivit beror just på att vi identifierat den absolut viktigaste politiska skilljelinjen i kunskapssamhället och från det dragit väldigt tydliga slutsatser om var dagens övervakningsiver kommer sluta om det inte möter ett mobiliserat motstånd.

Politik får aldrig förminskas till att handla om antalet sakfrågor i ett partiprogram. Politik måste alltid främst handla om vilka fundament man vill att samhället ska bygga på! Piratpartiet vill ha ett öppet och demokratiskt kunskapssamhälle som tillvaratar medborgarnas politiska och demokratiska rättigheter och som uppmuntrar till kultur- och kunskapsspridansde. Det kanske kan ses som få frågor av en del, men om man inte förstår varför vanligt folk anser att just de frågorna är viktigare än en flora av bagatellartade sakfrågor, ja då får man uppenbarligen jobb på Aftonbladet.

Alla andra tolkar förresten inte Lena Melins ord lika välmenande som jag valt att göra.

Utestängda på torsdag men insläppta på söndag!

Precis som väntat så nekas Piratpartiet att vara med i SVTs slutdebatt inför EU-valet. Christian Engström beklagar att vi inte får vara med i debatten enligt DN, och han är inte den ende som tycker att vi borde fått vara med.

Själv är jag inte förvånad. Hela det politiska systemet har en enorm inbyggd tröghet skapad för att hålla nya partier utanför och hålla gamla partier kvar långt efter att de passerat sitt bäst före-datum.

Men jag vill inte nedslås. Det här är bara ännu en motgång som kommer få oss att bita ihop och kämpa ännu hårdare för att nå hela vägen till bryssel! Jag är övertygad om att vi kommer att nå hela vägen, och det enorma symbolvärde som en framgång för oss kommer innebära. Uppenbarligen tror även spelbolagen på våra chanser.

Vad tror du? På söndag slår ödesklockan för Piratpartiet. Kommer vi skriva politisk historia på söndag eller måste Europa vänta ytterliggare fem år innan det informationspolitiska perspektivet får genomslag i EU?

Jag tror på en ordentlig framgång för Piratpartiet i årets val. Och jag hoppas att du tror samma sak och visar det med din röst på söndag!

Gävle tur och retur

Min resa till Gävle blev inte riktigt som planerat. Det visade sig när jag kom fram att Larry Forsberg jobbade extra åt Sveriges radio och att de hade en policy om att deras medarbetare inte fick uttala sig politiskt under ett valår vilket gjorde att den planerade debatten blivit inställd. Reportern från Gefle Dagblad hade förgäves försökt på tag på någon annan upphovsrättsman som ville ta debatten på kort varsel men misslyckats varför det hela ändrades till att bli en klassisk intervju istället.

Det märktes ganska tydligt att reportern var ganska skeptisk till Piratpartiet, bland annat genom att han rakt mot god journalistsed inte ville låta mig granska mina citat innan tryckning. Så det ska bli intressant att se hur artikeln blir när den kommer i tryck.

Jag fick även tillfälle att diskutera framtida Ung Pirat Gävle och Piratstudenterna vid Gävle högskola med Piratpartiets kommunansvarige här i Gävle eftersom han vänligt nog mötte upp mig vid stationen när jag anlände och såg till så att jag hamnade rätt och sedan även följde mig tillbaks till stationen efter intervjun.

Ett lysande förslag

Sitter på tåget mot Gävle där jag ska träffa låtskrivaren Larry Forsberg och diskutera upphovsrätt på initiativ av Gefle Dagblad. Det hela ska resultera i en artikel i tidningen och eventuellt ett inslag i deras web-TV. Det ska bli intressant att diskutera upphovsrätten direkt med en kreatör istället för med olika representanter för intresseorganisationer.

Via Rick Falkvinge hittar jag en artikel i SvD som Christian Engström skrivit där han uppmanar svenska regeringen att ta initiativ till ett integritetsdirektiv för att en gång för alla reda ut vad som ska gälla på nätet. Han skriver:

Bryt ut frågan om de medborgerliga rättigheterna på internet till ett eget EU-direktiv. Då kan vi föra den debatten på ett värdigt sätt, där det klart och tydligt framgår var olika politiska partier och olika länders regeringar står.

Ett enkelt lättgreppat krav som vår regering inte borde ha det minsta problem att leva upp till om den nu är så integritetsvurmande som de borgliga kandidater som jag mött inför EU-valet velat påskina.

Symbolvärdet utomlands

Jag skrev i mitt förra inlägg om symbolvärdet av att rösta på Piratpartiet i EU-valet. Tänkte bygga vidare och uppmana alla att söka på Piratpartiet på valfri nyhetssöktjänst som tar med utländska nyheter. Där listas artikel efter artikel från olika Euorpeiska länder om våra chanser att komma in i europaparlamentet. Och jag är övertygad om att det kommer skrivas än mer efter att vi har kommit in den sjunde juni.

Jag noterar även med glädje att finska Piratpartiet nu samlat ihop alla underskrifter de behöver för att registrera sig som ett parti i Finland och att de nu siktar på att ställa upp i det finska riksdagsvalet om två år. Jag önskar dem all lycka till och jag är, efter att ha varit i Finland tidigare i år och träffat många av dem, helt övertygad om att de kommer göra lysande ifrån sig.

Ser att Rick också skrivit om de finska piraterna.

Läs förresten även Anders Rydells artikel i Aftonbladet som försöker sätta fingret på varför Piratpartiet vuxit fram som politisk kraft i Sverige. Förmodligen ligger det en hel del i det han skriver.

Symbolvärdet

Jag har varit runt en del de sista veckorna nu och pratat om Piratpartiet och EU-valet. En fråga som dykt upp ett antal gånger är varför folk ska rösta på Piratpartiet istället för att kryssa någon kandidat som företräder ett annat parti och som säger sig vilja kämpa för integritetsfrågorna. Trots att jag svarat på frågan många gånger nu så tror jag inte att jag någonsin lyckats få det så kort och kärnfullt som Isobel Hadley-Kamptz summerar det i sin ledare i Expressen:

En röst på Piratpartiet är en medborgare som har fått nog.

En röst på piratpartiet kan inte misstolkas. Det är en glasklar signal som kommer att uppfattas precis för vad den är både av de andra svenska partierna och av övriga Europa. Det är en röst för det öppna demokratiska kunskapssamhället och mot den våg av lagförslag som kommit på senare år som alla har syftet att öka övervakningen av samhället och minska friheten på nätet. Det finns politiker i andra partier som säger sig vilja arbeta för den personliga integriteten och ett fritt internet. Det finns till och med några som menar det på riktigt. Men det kvittar när omvärlden inte kommer tolka en röst på dem som en röst på integritet och öppenhet.

I min värld är det bästa skyddet mot antidemokratiska krafter öppenhet, inte övervakning. En fri öppen debatt garanterar demokratin medan kontroll och övervakning istället raserar det medborgarengagemang som behövs för en livaktig demokrati. Tyvärr verkar inte det politiska etablissemanget leva i samma värld som jag lever i.

Den sjunde juni avgör du vilken värld du vill leva i!

En hektisk vecka, måndag till torsdag

Den hrä veckan har varit allt annat än lugn för mig. Men vad kan man vänta såhär näst sista veckan före valet.

Vid niotiden på måndagen sätter jag mig på tåget till Sundsvall och är framme runt lunch. därefter är det torgmöte, piratfika och after work med de lokala piraterna som gäller.

Från Sundsvall tar jag sedan buss på kvällen till Långsele för att kunna ta natttåget till Luleå därifrån. Tisdagen börjar med en trevlig kopp kaffe tillsammans med Luleås kommunansvarige på ett fik innan piratandet sätter igång på riktigt. Vi kör flygbladsutdelning på Luleås gymnasieskolor, torgmöte på gågatan där jag även blev intervjuad av NSD. Sedan tog vi oss ut till universitetet och fikade en vända där och diskuterade piratpolitik med nyfikna studenter.

Sedan bar det tillbaks till centrum och en stunds after work innan jag var tvungen att ta mig till flyget för att komma hem till Uppsala.

Onsdagen började tidigt med en tur till Danderyds gymnasium där jag och skulle delta i tre debatter inför EU-valet. Skolan hade valt att lägga det så at var årskurs fick höra en egen debatt för att alla skulle få en chans att få plats i aulan. Kul för dem men mindre kul för oss som förde samma debatt tre gånger. Men jag fick i alla fall öva på argumenten.

Jag passade även på att diskutera lite under lunchen med Hens Holm, sittande europaparlamentariker från vänsterpartiet, om hur man rent praktiskt ska kunna arbeta med internet- och integritetsfrågor när vi väl är på plats i Bryssel. Fick en del bra synpunkter och tips som jag ska föra vidare til partiet.

På kvällen hade jag sedan tidigare ett inplanerat möte med Uppsala studentnationers Recensiorskonvent där jag sitter som ordförande fram till sommaren. Detta sista möte för terminen var tänkt att följas av en grillning, men ett ösregn gjorde att grillningen blev inställt och jag fick ett par timmar att försöka komma ikapp med mail, bloggar och nyheter.

Klockan fyra på torsdag morgon var det sedan dags att gå upp för att hinna med tåget till Västervik där jag runt lunch skulle sitta och ge en snabb beskrivning av partiets politik och varför man borde rösta på oss i EU-valet. Och sedan upprepa den beskrivningen en gång i halvtimmen de närmsta tre timmarna.

När det väl var avklarat övertygade jag de lokala piraterna som stått i skolans bibliotek med de andra ungdomsförbunden och svarat på frågor om Piratpartiet att starta upp en lokalavdelning inom Ung Pirat för Västerviks kommun.

Sedan kom hemresan.
Den började illa men det skulle bli värre. Jag stod och pratade på tågstationen med de pirater som lotsat mig runt hela dagen om lite allt möjligt och var ganska seg i huvudet efter en stressig vecka. Efter att klockan blivit mycket och jag började fundera på vart mitt tåg blev av kollade jag lite noggrannare på biljetten och upptäckt att jag skulle ha åkt med bussen som precis for iväg.

Efter mycket runtringande så fick det bli så att en av de lokala piraterna gav mig lift till Vimmerby där jag skulle göra ett byte till tåg vidare till Linköping. Med fem minuters marginal var vi famme innan tåget gick och trött och tacksam sjönk jag ned i tågsätet när tåget satte av i sakta mak mot Linköping.

För sakta skulle det visa sig. Tågpersonalen meddelade ganska fort att tåget skulle bli försenat på grund av en skadad växel och att det inte var säkert att vi skulle komma fram till Linköping i tid för anslutningstågen som vissa skulle med. Alla som satt i min kupé skulle med olika anslutningståg, de flesta av oss skulle med X2000 till Stockholm. Alla dessa bokades om så att de skulle få åka med nästa X2000 istället. Som gick två timmar senare.

Efter en hel del turer så ordnade dock tågpersonalen så att jag, som inte skulle kunna ta mig till Uppsala om jag tog det senare X2000, samt en kvinna som skulle med ett flyg från Arlanda fick en taxi från Linköping hem. En tjej som skulle till Stockholm lyckades också mygla till sig en plats på någon vänster, så glada i hågen hastade vi av tåget när det väl kom fram till Linköping för att vi skulle hinna i tid till kvinnans flyg.

Taxichauffören, som blivit bötad för fortkörning dagen innan, och det dåliga vädret konspirerade dock tillsammans mot oss och redan när vi nått nyköping stod det klart att hon inte skulle nå flyget i tid. Så genom ett par telefonsamtal bokades hon om till ett nattåg från arlanda. Under resans gång kom det även fram att taxichauffören redan bestämt sig för att rösta på piratpartiet, så ganska snabbt lyckades jag få mig ett personkryss.

Efter att taxin hade släppt av de andra två på vägen kom jag så slutligen hem till Uppsala runt kl 24 på natten, ganska exakt två timmar senare än planerat, och utan att jag kunnat använda tiden på X2000 till att jobba på.

Ett väldigt flängande och en slitsam början på veckan gjorde att jag, efter att jag suttit uppe ett par timmar och arbetat ikapp, slutligen somnande hemma hos Paulina och sov bort hela dagen på fredagen. Det var förmodligen en av de mest slitsamma dagarna jag upplevt under den här valrörelsen, men jag skulle utan tvekan göra det igen bara för chansen att träffa alla fantastiskt driftiga lokalt engagerade som tog emot mig vart jag än for.

Fortsatt framgång i opinionen

Läser i DN att Piratpartiet i senaste mätningen landar på 8,2% och därmed får 2 mandat i Europaparlamentet. Det visar att vi fortfarande går frammåt i mätningarna, och det ska verkligen bli spännande att se hu långt vi faktiskt kan gå på valdagen.

Har du inte redan röstat på oss så gör det idag! förtidsröstning är betydligt enklare än man tror, det är bara att ta med röstkort och id-handling och smita in på en förtidsröstningslokal och få det gjort.

Jag har redan röstat på Piratpartiet, har du?

Intervjuad av utrikespolitiska studentföreningen i Linköping

När jag var i Linköping och debatterade för någon vecka sedan passade UF Linköpings web-TV på att spela in en intervu med mig och den har nu kommit upp på Youtube:



Jag noterar även att vi numera även redovisas i opinionsmätningar inför riksdagsvalet. 1,5% i mätningen är en början. Men vi kommer landa betydligt högre än så i nästa års riksdagsval. Piratpartiet behövs, inte bara i Europa utan även här hemma i Sverige.

Lars Gustafsson, Sundsvall och god stämning

Slutklämmen på det inlägg som Lars Gustafsson publicerat i Expressen och på sin blogg är bland det bästa jag har läst på länge:

Det väsentliga intresset för konstnärer och författare som tar sin verksamhet på intellektuellt och moraliskt allvar måste naturligtvis vara att bli lästa, att göra sig hörda i sin generation. Hur man blir läst, det vill säga hur man når läsarna, är i detta perspektiv sekundärt.Det växande försvar av nätets utvidgade yttrandefrihet, alltså av de immateriella medborgarrätterna som vi nu ser i land efter land, är början till en – precis som förra gången på 1700-talet – teknikburen, och därför befriad, liberalism.Jag röstar därför på Piratpartiet.

Jag har svårt att se hur någon kreatör egentligen skulle kunna motsäga Lars ord. Men även för den författare som sätter det ekonomiska intresset främst tror jag att en röst på Piratpartiet i EU-valet kan vara berättigad. Precis som bibliotekens framväxt ledde till att allt fler både läser och köper böcker så är jag övertygad om att den digitala spridningen kommer leda till ett ökat intresse för litterära verk, och att kreativa författare kommer finna verktygen att profitera på denna efterfrågan.

Oavsett detta så gläds jag ändå över den enormt ödmjuka inställning till tekniska framsteg och yttrandefrihet som Lars genomgående visar genom sitt inlägg.

Ett antal olika bloggare har redan kommenterat Lars Gustafssons ställningstagande. Och någon har redan uppdaterat Wikipedia.

Jag var förresten i Sundsvall i måndags och höll ett mindre torgmöte, deltog i ett piratfika och i en after-work med lokala pirater. Dagen efter så får Piratpartiet 34% i skolvalet på Sundsvalls gymnasium. Är det kanske en Mab-effekt vi ser? ;-)

Erik Josefsson och Camilla Lindberg gör ett gemensamt utspel i Svd om att den stämning som kommissionen riktat mot Sverige för att vi inte implementerat datalagringsdirektivet inom given tidsram skulle kunna användas som ett tillfälle att få det prövat om direktivet verkligen är förenligt med europakonventionen. En intressant vinkel som jag tycker verkar väldigt spännande. Tyvärr tvivlar jag på att vår regering ska finna det civilkurage som krävs för att stå upp för våra medborgliga rättigheter i den här frågan.

Om inte ett EU-val med en ordentlig framgång för Piratpartiet får dem att komma på andra tankar förstås...

Besök i Luleå

Jag sitter på stationen i Luleå och väntar på att bli hämtad av Fredrik Holmbom, kommunansvarig för Piratpartiet här i Luleå och passar på att läsa lite intressanta artiklar. Igår var jag i Sundsvall och hann med både torgmöte, Piratfika och after work med några av de lokala piraterna. Väldigt trevligt och lugn stämning i Sundsvall. Och det är alltid lika kul att träffa lokalt aktiva runt om i landet.

Idag ser mitt schema ut som följer (saxat från Fredriks blogg):

Ungefärlig tidplan är som följer:

FM: Besök på gymnasieskolor

kl 12: Taldags på Gula Paviljongen
Efter det pressträff och mingel vid valstugan

kl 14.30-16.00 mingel på Universitetet, på STUK för att vara exakt.

Dagen avslutas med After-Work på pirathaket Roasters från ca 16->

Vid halv åtta blir det sedan flyg hem till Uppsala eftersom jag ska hinna ut till Danderyds gymnasium i Stockholm tidigt imorgon. Förhoppningsvis min enda flygning under valkampanjen.

Jag inser förrresten att jag har varit dålig på att uppdatera min googlekalender men ska försöka bättra mig framöver. Och för den som inte orkar vänta på det kan jag ju tipsa om att jag kommer att delta i ett samtal som hålls på Uplands nation på fredag kväll i Uppsala med Carl Schlyter från miljöpartiet angående hur integriteten på internet kan värnas inom EU och på lördag ska jag tala på demostrationen i Uppsala. Bra uppmärksammat av ProjO förresten att ingen bloggat om demostrationerna ännu. Förhoppningsvis kommer det igång nu i veckan.

Tittar man längre fram så snubblade jag över Sweden Social Web Camp, som jag genast blev sugen att anmäla mig till. Skrev ned datumen i min privata kalender och ska kolla upp om jag har tid att delta så fort valkampanjen är över.

Prata och lyssna i Linköping

Jag deltog i två debatter anordnade av Utrikespolitiska studentföreningen i Linköping idag. I den första var jag paneldeltagare och i den andra deltog jag som publik. Debatten jag deltog i hade ett ganska spretigt tema där de skulle få in religion, upphovsrätt och yttrandefrihet i en och samma debatt. Spretigheten syntes på panelens sammansättning som bestod av Edgar Almén (docent i Religionskunskap), Erik Hellsten (Ordf. konstfacks studentkår), Ahmed Rami (Journalist och debattör), Yasri Kahn (Sveriges unga muslimer och studieförbundet Ibn Rushd), Sanna Wolk (postdoktoral forskare i immaterialrätt) och så jag.

Debatten blev ganska märklig med tvära kast mellan ämnena med inte helt tydliga övergångar och upphovsrättsdelen kretsade kring Ipred där jag och Sanna var rörande överens om att det helt saknades proportortionalitet i Ipredlagstiftningen. Förmodligen hade arrangörerna bara utgått ifrån att en upphovsrättsjurist automatiskt skulle förespråka hårdare tag på området. Men så var då inte fallet i den här frågan. Och även om jag och Sanna inte var helt överens om hur pass tillåtet tillgängliggörande av upphovsrättsskyddat material bör vara känns det ändå trevligt att veta att det finns jurister i branschen som kan ha ett nyanserat och balanserat förhållningssätt till lagstiftningen. För i ett läge där det är dags att faktiskt dra igång diskussionen om hur upphovsrätten bör se ut i framtiden är det just den typen av progressiva jurister vi måste involvera i processen, även om de inte delar vår reformistiska syn på upphovsrätten rakt av.

Debatten idag däremot led av att det inte fanns några tydliga alternativ att förhålla sig till samtidigt som frågorna som ställdes av moderatorn utgick från att så skulle vara fallet. Därför saknades det uppföljningsfrågor om hur man kunde gå vidare med en reformerad upphovsrätt och när moderatorn insåg att det inte fanns någon tydlig enkel konflikt att lyfta fram ledde han snabbt debatten vidare. Så utrymmet att prata om upphovsrättens brister blev inte riktigt så stort som jag hoppades. Men å andra sidan lyckades jag säga ett par saker kring vikten av yttrandefrihet som kändes relevanta.

I den andra debatten som Utrikespolitiska föreningen ordnade under dagen var piratpartiet inte inbjudna att delta i panelen. UF hade valt att enbart ta med de partier som fick något mandat i förra valet. Väldigt trist för oss, men kanske främst för alla åhörarna som inte får alla alternativen redovisade för sig. De som deltog var Hanna Löfqvist (V), Göran Ferm (S), Bodil Ceballos (Mp), Marie Wickberg (C), Olle Schmidt (Fp), Ann-Cathrine Hjerdt (M), Ella Bohlin, Björn von der Esch (Jl). Själv satt jag i publiken tillsammans med ett par av Linköpings piratstudenter och lyssnade på hur de olika kandidaterna förhöll sig till immaterialrätts- och integritetsfrågor.

Dessvärre så snöade debatten ganska snabbt in på Laval-dommen, utstationeringsdirektivet och arbetsmarknadsrätten, så särskilt mycket grundläggande demokratiska fundament kring integritetsfrågor eller progressiva immaterialrättsåsikter fick vi inte ta del av. Däremot så berörde ett par av deltagarna pliktskyldigast vid området under sina öppningsanförandet.

Göran Ferm nämde som hastigast att IT-konsumenternas integritet på nätet var en viktig fråga, även om han undlät att gå in på hur eller varför. Dessutom visade Görans definitioner att han redan köpt mediaindustrins definitioner av internetanvändarna som konsumentet. Att prata om internetanvändarna som konsumenter som köper en tjänst istället för att prata om dem som medborgare som rör sig i ett offentligt utrymme visar att man inte greppat vad internet är för den unga generationen idag. Göran imponerade inte heller när han ganska odiskret började viska med grannen när moderaternas kandidat höll sitt öppningsansförande. Dålig stil helt enkelt.

Framåt slutet kom en fråga om telekompaketet och integritet från publiken varpå debatten genast blev mer intressant. Panelens svar var att tävla om vem som varit störst hjälte i stoppandet av telekompaketet.

Hanna fick börja svara och menade att det skulle finnas frihet på nätet och ingen piratjägarlag. En bra inställning och Eva-Britt Svensson (V) har faktiskt skött sig exemplariskt i Bryssel när det gäller telekompaketet.

Göran menade att S tillhörde dem som satte stopp för telekompaketet, vilket ju visserligen är sant i bemärkelsen knapptryckande i omröstningen. Men jag hittar faktiskt ingen sosse ibland de som aktivt arbetade med frågan i parlamentet. Så visst, tack för det passiva stödet, men sossarnas åsikt om att man bör se över helheten på integritetsområdet känns som ett ganska menlöst försök att skjuta besluten på framtiden, och knorren på slutet att det minsan måste finnas gränser övertygar inte mig om sossarnas nyfunna integritetsvurm.

Bodil däremot hade nog helt rätt när hon menade att den ökade jakten på fildelare nog snarare skulle försvåra jakten på grov brottslighet på nätet eftersom kryptering och anonymiseringen enbart lär öka av den utvecklingen vi ser idag och att Ipred inte är rätt sätt att försöka värna om kulturskaparnas inkomstmöjligheter. Så det är lite tråkigt att hon inte räknade upp integritet när hon redovisade vilka frågor som miljöpartiet skulle prioritera under mandatperioden. Mp har en hel del väldigt bra åsikter i frågan, och med ett par pirater i Bryssel som trycker på om att mp faktiskt måste sätta frågan högt på agendan kan nog en grön parlamentariker eller två göra mycket nytta för att få med resten av den gröna gruppen på banan.

Marie började med att fråga hur S lyckats med att kollektivt förtränga alla integritetskränkande lagar som Bodström initierade under sin tid. hon erkände också att Centern i riksdagen betett sig "skitdåligt" när et gällde integritetsfrågorna, vilket hon ska ha all heder för att erkänna. Däremot är det tråkigt att hon inte verkade ha koll på att vi faktiskt inte var tvungna att implementera just de delar av Ipred som kritiserats mest eftersom EG-domstolen tydligt i ett domslut slagit fast att den delen är upp till var enskilt land att välja om den vill implementera eller ej. Och att borgarna trots detta valde att gå på lobbyns linje kastar en mörk skugga över deras trovärdighet på området för en lång tid framöver.

Olle menade att det var den liberala gruppens roll som vågmästare som till slut fällde telekompaketet, och där har han väl till viss del rätt. Men med tanke på att de stor och vägde in i det sista ska man nog inte se den gruppen som en särskilt stark garant för individens frihet på nätet. Ann-Catherine lyfte fram Fjellners insatser i telekompaketsarbetet men erkände öppet att hon annars inte hade allt för mycket koll på hur turerna faktiskt gick nere i Bryssel.

Ella menade att det sker en olycklig sammanblandning i de här frågorna. Kd var med och fällde telekompaketet menade hon och sedan gjorde hon en utläggning om hur viktigt Ipred var för att värna kreatörernas rättigheter. Så vill man se en reform på det immaterialrättsliga området är nog Kd det sämsta tänkbara alternativet att rösta på i det här valet, även om hon var kritisk mot turerna kring ACTA-avtalet och telekompaketet så faller det ganska kort om man saknar den bakomliggande förståelsen för hur det öppna kunskapssamhället kräver en reformerad immaterialrätt där kunskapen är en rättighet och inte en handelsvara.

Björns tankar kring hur lösningen skulle vara att skapa något liknande stimavgifter fast på nätet ger jag inte heller särskilt mycket för.

På grund av tidsbrist blev frågestunden väldigt kort och de frågor jag ville ställa om hur pass mycket av det som sades i debatten som var personliga åsikter och hur mycket som var förankrat i respektive partis partiprogram fick jag aldrig tillfälle att ställa.

Och efter mdebatten var jag tvungen att stressa iväg för att hinna in till stadsbiblioteket så att jag kunde rösta på utsatt tid.

Idag är det dags att rösta på piratpartiet!

Jag har precis avslutat en två dagars intensiv rundresa i Värmland där jag tillsammans med Värmlands valkretsledare träffat lokala aktiva i det stora flertalet av alla värmlndska kommuner och sett till så de fått valsedlar till förtidsröstningslokalerna som öppnar idag.

Klockan åtta på morgonen ska jag sätta mig på tåget till Linköping för att efter lunch medverka på en debatt om integritetsfrågor som annordnas av Utrikespolitiska studentföreningen i Linköping. Verkar vara en väldigt spännande panel som de fått ihop så det kommer säkerligen bli ett givande samtal.

På kvällen sedan ska jag göra det enskilt viktigaste under hela valkampanjen. Jag ska gå och rösta på piratpartiet. Idag börjar nämligen förtidsröstningen, och för att få igång röstandet bland våra sympatisörer kommer ett antal personer från vår EU-valslista och från partistyrelsen gå och förtidsrösta på olika orter runt om i landet. Så är du i Linköping är du mer än välkommen att gå och rösta med mig kl 18.00 ikväll på Stadsbiblioteket i Linköping.

Att ta till sig kritik

Det har kommit ytterliggare en opinonsmätning som pekar mot att Piratpartiet kommer ta minst en plats i Europaparlamentet efter valet den 7:e juni. Nyheten sprids av TT vilket givetvis ger ett antal tidningsrubriker, vilket väl i sig ytterliggare gynnar våra chanser att ta oss in.

På expressens ledarsida frågar Johannes Forsberg var brudarna är i partiet, med avseende på vår förhållandevis sneda könsfördelning bland våra medlemmar. Genast dyker det upp ett antal väldigt bra svar, vilket verkar ha överraskat Johannes en aning. Christopher Kullenberg passar även på att ge oss ett par tips om hur vi kan komma till rätta med problemet. Själv hinner jag idag tyvärr inte riktigt tid att skriva något längre i frågan utan hänvisar till ett av mina tidigare inlägg på området.

Visserligen har mycket förbättrats inom partiet sedan jag skrev det inlägget, men den grundläggande problematiken finns kvar, och än är det nog långt kvar innan vi uppnått någon form av balans inom partiet. Men vi är på rätt väg. Framför allt är det ett stort steg framåt att vi inte längre ryggradsmässigt intar försvarsställning och slår ifrån oss all kritik så fort vi granskas, utan att vi tar till oss den och reflekterar över hur vi kan förbättra oss.

På det området har vi vuxit ordentligt sedan partiet grundades 2006, vilket jag är väldigt stolt över.